• Energy Research
• SE close
• Swedish close

I denna studie har vi undersökt olika bostadsföretags uthyrningspolicy inom Stockholmsområdet samt hur pass lättillgänglig information är om bostadssökningsprocessen via deras hemsidor. Vi vill undersöka om det finns någon skillnad mellan hur bostadsföretag förmedlar sina grundkrav och på vilken nivå dessa ligger för en bostadssökande. Hur påverkar detta samhället och i synnerhet hur påverkar det oss som studenter? Finns det även en skillnad mellan kommunala och privata bostadsföretag i Stockholmsområdet?För att finna svar på frågeställningarna undersökte vi 13 olika privata- och kommunala bostadsföretag; HSB, Ikano Bostad, Wallenstam, Byggvesta, Rikshem, Willhem, HEBA Fastigheter AB, Svenska Bostäder, Stockholmshem, Familjebostäder, Micasa Fastigheter, Stadsholmen samt Stockholms Studentbostäder. Vi studerade hur företagens respektive uthyrningspolicy var utformade på deras hemsidor samt hur lättillgängligt det var att hitta viss väsentlig information som bostadssökande. Detta blev en jämförelse företagen sinsemellan vilket gav oss en överskådlig bild på vad som bör förbättras inom området.Det visade sig finnas en betydlig skillnad mellan privata- och kommunala bostadsföretag där den största skillnaden var att privata bostadsföretag reglerar sina uthyrningspolicy hårdare än vad de kommunala gör. Alla hemsidor var mer eller mindre dåligt utformade gällande tillgänglighet och språkmöjligheter. Vi behandlade även våra studiefrågor utifrån ett hållbarhetsperspektiv då det anses vara betydande för ett fortsatt fungerande samhälle.Avslutningsvis gavs rekommendationer för bostadsföretagen för att förbättra sina hemsidor och policys. Störst vikt bör läggas på att förbättra möjligheten för alla individer på bostadsmarknaden för att få en bostad. Samt att förbättra bostadsföretagens hemsidor i fråga om transparens och språkmöjligheter, för att utveckla bostadsmarknaden ur ett socialt och teknologiskt perspektiv. The main focus in this thesis has been to examine different housing companies rental policy in Stockholm and to review how easily it is to maintain relevant information regarding the leasing process through the companies websites. We want to see if there is any difference between how the housing companies convey their demands and how this affects the person looking for a rental apartment. Furthermore, we want to see how everything above affect the society, especially students. Is there any difference between municipal housing companies and private housing companies in Stockholm?We analysed 13 websites belonging to different housing companies to find answers to our questions. The housing companies involved in the study are: HSB, Ikano Bostad, Wallenstam, Byggvesta, Rikshem, Willhem, HEBA Fastigheter AB, Svenska Bostäder, Stockholmshem, Familjebostäder, Micasa Fastigheter, Stadsholmen and Stockholms Studentbostäder. We studied how the different companies have decided to form their respective rental policy and how easy it is to find relevant information as an applicant. A comparison between the companies became possible with the gained information, the comparison gave us a clear picture of some recommended improvements within the field.It turned out to be a significant difference between the municipal rental companies and the private rental companies, where the private rental companies control their rental policies more strictly than the municipal rental companies. All of the housing companies’ websites were more or less weak in terms of availability and language possibilities. In the study we also covered the perspective of sustainability consider its significance for a further functioning society.In conclusion we provided recommendations for the housing companies in order to improve their rental policies and their websites. In our opinion should most effort be put on improving the opportunities for all individuals on the housing market to receive a residence. The housing companies’ websites should be improved with regard to transparency and language possibilities, to develop the housing market from a social and technologic perspective.

I denna studie har vi undersökt olika bostadsföretags uthyrningspolicy inom Stockholmsområdet samt hur pass lättillgänglig information är om bostadssökningsprocessen via deras hemsidor. Vi vill undersöka om det finns någon skillnad mellan hur bostadsföretag förmedlar sina grundkrav och på vilken nivå dessa ligger för en bostadssökande. Hur påverkar detta samhället och i synnerhet hur påverkar det oss som studenter? Finns det även en skillnad mellan kommunala och privata bostadsföretag i Stockholmsområdet?För att finna svar på frågeställningarna undersökte vi 13 olika privata- och kommunala bostadsföretag; HSB, Ikano Bostad, Wallenstam, Byggvesta, Rikshem, Willhem, HEBA Fastigheter AB, Svenska Bostäder, Stockholmshem, Familjebostäder, Micasa Fastigheter, Stadsholmen samt Stockholms Studentbostäder. Vi studerade hur företagens respektive uthyrningspolicy var utformade på deras hemsidor samt hur lättillgängligt det var att hitta viss väsentlig information som bostadssökande. Detta blev en jämförelse företagen sinsemellan vilket gav oss en överskådlig bild på vad som bör förbättras inom området.Det visade sig finnas en betydlig skillnad mellan privata- och kommunala bostadsföretag där den största skillnaden var att privata bostadsföretag reglerar sina uthyrningspolicy hårdare än vad de kommunala gör. Alla hemsidor var mer eller mindre dåligt utformade gällande tillgänglighet och språkmöjligheter. Vi behandlade även våra studiefrågor utifrån ett hållbarhetsperspektiv då det anses vara betydande för ett fortsatt fungerande samhälle.Avslutningsvis gavs rekommendationer för bostadsföretagen för att förbättra sina hemsidor och policys. Störst vikt bör läggas på att förbättra möjligheten för alla individer på bostadsmarknaden för att få en bostad. Samt att förbättra bostadsföretagens hemsidor i fråga om transparens och språkmöjligheter, för att utveckla bostadsmarknaden ur ett socialt och teknologiskt perspektiv. The main focus in this thesis has been to examine different housing companies rental policy in Stockholm and to review how easily it is to maintain relevant information regarding the leasing process through the companies websites. We want to see if there is any difference between how the housing companies convey their demands and how this affects the person looking for a rental apartment. Furthermore, we want to see how everything above affect the society, especially students. Is there any difference between municipal housing companies and private housing companies in Stockholm?We analysed 13 websites belonging to different housing companies to find answers to our questions. The housing companies involved in the study are: HSB, Ikano Bostad, Wallenstam, Byggvesta, Rikshem, Willhem, HEBA Fastigheter AB, Svenska Bostäder, Stockholmshem, Familjebostäder, Micasa Fastigheter, Stadsholmen and Stockholms Studentbostäder. We studied how the different companies have decided to form their respective rental policy and how easy it is to find relevant information as an applicant. A comparison between the companies became possible with the gained information, the comparison gave us a clear picture of some recommended improvements within the field.It turned out to be a significant difference between the municipal rental companies and the private rental companies, where the private rental companies control their rental policies more strictly than the municipal rental companies. All of the housing companies’ websites were more or less weak in terms of availability and language possibilities. In the study we also covered the perspective of sustainability consider its significance for a further functioning society.In conclusion we provided recommendations for the housing companies in order to improve their rental policies and their websites. In our opinion should most effort be put on improving the opportunities for all individuals on the housing market to receive a residence. The housing companies’ websites should be improved with regard to transparency and language possibilities, to develop the housing market from a social and technologic perspective.

Denna rapport är en summering av ett besök vid InterSolar-eventet som ägde rum 14-17 maj 2019 i München. Besöket genomfördes på uppdrag av Alexanderssoninstitutet inom deras projekt SolReg Halland med Julia Englund som projektkoordinator. Syftet med att besöka InterSolar var att göra en trendspaning i solenergibranschen. Uppdraget var att samla information för att analysera mönster. Frågorna som skulle besvaras var: ☼ Vilka trender kan vi lära av för att öka användningen av solenergi i Halland? ☼ Vad kan vi göra för att stärka solenergibranschen i Hallandsregion? Konferensen och mässan InterSolar Europe ingår i the Smarter E Europe — the Innovation Hub for New Energy Solutions. Deras syfte är dels att uppmärksamma de innovatörer som driver omställningen av energisystemen och dels att fungera som mötesplats för solenergibranschen. Bokningsbara konferensrum fanns tillgängliga över hela konferens- och mässområdet. Konferensen InterSolar marknadsfördes tillsammans med tre andra konferenser 14-15 maj; ees Europe —för lagring av elektrisk energi Power2drive Europe — för infrastruktur, laddning och e-mobilitet Smart renewable systems — för interaktiva byggnader, smarta hem och lokala mikronät. Nästan samtidigt, 15-17 maj, genomfördes mässan InterSolar Europe tillsammans med tre andra mässor; ees Europe —för lagring av elektrisk energi Power 2 drive Europe — för infrastruktur, laddning och e-mobilitet EM-power — för intelligent energianvändning inom industrin och bebyggelse. Hela konceptet genomförs såväl i Europa som i Asien, Sydamerika och Nordamerika men vid olika tidpunkter på året. SolReg Halland

Denna rapport är en summering av ett besök vid InterSolar-eventet som ägde rum 14-17 maj 2019 i München. Besöket genomfördes på uppdrag av Alexanderssoninstitutet inom deras projekt SolReg Halland med Julia Englund som projektkoordinator. Syftet med att besöka InterSolar var att göra en trendspaning i solenergibranschen. Uppdraget var att samla information för att analysera mönster. Frågorna som skulle besvaras var: ☼ Vilka trender kan vi lära av för att öka användningen av solenergi i Halland? ☼ Vad kan vi göra för att stärka solenergibranschen i Hallandsregion? Konferensen och mässan InterSolar Europe ingår i the Smarter E Europe — the Innovation Hub for New Energy Solutions. Deras syfte är dels att uppmärksamma de innovatörer som driver omställningen av energisystemen och dels att fungera som mötesplats för solenergibranschen. Bokningsbara konferensrum fanns tillgängliga över hela konferens- och mässområdet. Konferensen InterSolar marknadsfördes tillsammans med tre andra konferenser 14-15 maj; ees Europe —för lagring av elektrisk energi Power2drive Europe — för infrastruktur, laddning och e-mobilitet Smart renewable systems — för interaktiva byggnader, smarta hem och lokala mikronät. Nästan samtidigt, 15-17 maj, genomfördes mässan InterSolar Europe tillsammans med tre andra mässor; ees Europe —för lagring av elektrisk energi Power 2 drive Europe — för infrastruktur, laddning och e-mobilitet EM-power — för intelligent energianvändning inom industrin och bebyggelse. Hela konceptet genomförs såväl i Europa som i Asien, Sydamerika och Nordamerika men vid olika tidpunkter på året. SolReg Halland

Carbon dioxide is released by natural and anthropogenic processes, such as the production and combustion of fossil fuels. Production of biogas also generates carbon dioxide, but of biogenic origin. The global, yearly emissions of greenhouse gases are regularly increasing, although agreements such as the Paris Agreement is signed by parties globally. Sweden has the goal to reach net-zero emissions by 2045, and thereafter to only obtain negative emission levels. To reach these goals the biogenic version of Carbon Capture and Storage (CCS) called Bioenergy with Carbon Capture and Storage (BECCS) is considered to be an essential strategy. Using carbon dioxide, through Carbon Capture and Utilization (CCU), in for example products, can complement BECCS since the strategy can increase the value of carbon dioxide. These strategies make it possible to reduce the climate impact of biogas production. This master thesis aimed to chart different techniques in CCS and CCU to examine how they can be used to utilize or store carbon dioxide from biogas plants. What technical demands different solutions create was explored. The different techniques were assessed through a multi criteria analysis by a technological, environmental, marketable and economical standpoint to investigate which ones were the most suitable for a specific, studied case – Tekniska verken’s biogas plant. One suitable technique within CCU was analyzed through a screening of actors in the region. An environmental assessment of one technique in CCS and one in CCU were compared with the reference case Business as usual, to explore how a simulated biogas plant’s climate impact can change through the implementation of CCS and CCU. The charting of literature gave findings of 42 different techniques, which were sifted down to 7; algae farming for wastewater treatment, BECCS in saltwater aquifers, carbon dioxide curing of concrete, bulk solutions, production of methanol, production of methane through Power To Gas and crop yield boosting in greenhouses. The multi criteria analysis pointed out carbon dioxide curing of concrete and BECCS in saltwater aquifers as suitable solutions for the studied case. The implementation of these techniques requires a liquefaction plant, infrastructure for transportation as well as business partners. A life cycle assessment of the studied cases climate impact was given through modelling and simulation of a model plant of the studied case, with the functional unit 1 Nm3 biomethane. The reference case Business as usual had a climate impact of 0,38 kg CO2 eq, which corresponds to approximately one eighth of the climate impact of fossil fuels such as gasoline or diesel. By storing the carbon dioxide through BECCS in saltwater aquifers the climate impact decreased to - 0,42 kg CO2 eq. By utilizing the carbon dioxide through curing of concrete the biomethane’s climate impact decreased to -0,72 kg CO2 eq. The results thereby evince that Swedish biogas producers can improve their climate performance through CCS and CCU. Koldioxid släpps ut av såväl naturliga som antropogena processer, exempelvis vid produktion och förbränning av fossila bränslen. Även vid biogasproduktion uppkommer koldioxid, men av biogent ursprung. Årliga globala utsläpp av växthusgaser ökar regelbundet, trots överenskommelser som Parisavtalet som syftar till att begränsa klimatförändringarna. Sverige ska nå nettonollutsläpp senast 2045 och därefter ha negativa utsläppsnivåer. För att uppnå detta mål anses en biogen version av Carbon Capture and Storage (CCS), det vill säga avskiljning och lagring av koldioxid, kallad Bioenergy with Carbon Capture and Storage (BECCS) vara en essentiell strategi. Tillvaratagande av koldioxid, genom Carbon Capture and Utilization (CCU), kan ge ett bra komplement till BECCS eftersom det nyttiggör koldioxid i produkter och kan öka värdet av koldioxid. Tekniker inom CCS och CCU möjliggör minskad klimatpåverkan inom biogasproduktion. Detta examensarbete syftade till att kartlägga olika alternativ inom teknikerna CCS och CCU för att undersöka hur dessa kan användas för att nyttiggöra eller lagra koldioxid från biogasanläggningar, samt att undersöka vilka tekniska krav som ges av lösningarna. Utifrån en multikriterieanalys bedömdes vilka lösningar som var tekniskt, miljömässigt, marknadsmässigt och ekonomiskt motiverade för tillvaratagande av koldioxid. Bedömningen genomfördes genom att studera specifikt fall som var Tekniska verken i Linköpings biogasanläggning. Den lösning som valdes ut som lämplig inom CCU analyserades ur ett marknadsmässigt perspektiv genom en översiktlig kartläggning av aktörer i regionen. Därefter studerades klimatpåverkan från en förenklad modell av Tekniska verkens biogasanläggning för att undersöka hur denna förändras vid implementering av en lämplig lösning inom CCS respektive CCU. Genom en screening av lösningsförslag identifierades 42 lösningsförslag inom CCS och CCU som sållades ner till sju stycken; algodling vid vattenrening, BECCS i saltvattenakviferer, betong härdad av koldioxid, bulklösning, metanoltillverkning, tillverkning av metan genom Power To Gas samt växthusodling. Multikriterieanalysen visade att koldioxidhärdad betong inom CCU och BECCS i saltvattenakviferer inom CCS var lämpliga lösningar för det studerade fallet. För implementering av förslagen krävdes bland annat en förvätskningsanläggning, infrastruktur för transport och samarbetspartners. De studerade scenariernas klimatmässiga livscykel erhölls genom modellering och simulering av en modellanläggning av det studerade fallets biogasanläggning i programvaran SimaPro med användning av den funktionella enheten 1 Nm3 fordonsgas. Resultatet visade att fordonsgasen i referensfallet har en klimatpåverkan på 0,38 kg koldioxidekvivalenter. Fordonsgasens klimatpåverkan var cirka en åttondel av fossila bränslen såsom bensin och diesels klimatpåverkan. Vid lagring av koldioxid genom BECCS i saltvattenakviferer förändrades klimatpåverkan till - 0,42 kg koldioxidekvivalenter. När koldioxid användes till härdning av betong förändrades fordonsgasens klimatpåverkan till -0,72 kg koldioxidekvivalenter. Detta innebär att svenska producenter av biogas kan förbättra sin klimatpåverkan genom såväl lösningar inom CCS som CCU. 

Carbon dioxide is released by natural and anthropogenic processes, such as the production and combustion of fossil fuels. Production of biogas also generates carbon dioxide, but of biogenic origin. The global, yearly emissions of greenhouse gases are regularly increasing, although agreements such as the Paris Agreement is signed by parties globally. Sweden has the goal to reach net-zero emissions by 2045, and thereafter to only obtain negative emission levels. To reach these goals the biogenic version of Carbon Capture and Storage (CCS) called Bioenergy with Carbon Capture and Storage (BECCS) is considered to be an essential strategy. Using carbon dioxide, through Carbon Capture and Utilization (CCU), in for example products, can complement BECCS since the strategy can increase the value of carbon dioxide. These strategies make it possible to reduce the climate impact of biogas production. This master thesis aimed to chart different techniques in CCS and CCU to examine how they can be used to utilize or store carbon dioxide from biogas plants. What technical demands different solutions create was explored. The different techniques were assessed through a multi criteria analysis by a technological, environmental, marketable and economical standpoint to investigate which ones were the most suitable for a specific, studied case – Tekniska verken’s biogas plant. One suitable technique within CCU was analyzed through a screening of actors in the region. An environmental assessment of one technique in CCS and one in CCU were compared with the reference case Business as usual, to explore how a simulated biogas plant’s climate impact can change through the implementation of CCS and CCU. The charting of literature gave findings of 42 different techniques, which were sifted down to 7; algae farming for wastewater treatment, BECCS in saltwater aquifers, carbon dioxide curing of concrete, bulk solutions, production of methanol, production of methane through Power To Gas and crop yield boosting in greenhouses. The multi criteria analysis pointed out carbon dioxide curing of concrete and BECCS in saltwater aquifers as suitable solutions for the studied case. The implementation of these techniques requires a liquefaction plant, infrastructure for transportation as well as business partners. A life cycle assessment of the studied cases climate impact was given through modelling and simulation of a model plant of the studied case, with the functional unit 1 Nm3 biomethane. The reference case Business as usual had a climate impact of 0,38 kg CO2 eq, which corresponds to approximately one eighth of the climate impact of fossil fuels such as gasoline or diesel. By storing the carbon dioxide through BECCS in saltwater aquifers the climate impact decreased to - 0,42 kg CO2 eq. By utilizing the carbon dioxide through curing of concrete the biomethane’s climate impact decreased to -0,72 kg CO2 eq. The results thereby evince that Swedish biogas producers can improve their climate performance through CCS and CCU. Koldioxid släpps ut av såväl naturliga som antropogena processer, exempelvis vid produktion och förbränning av fossila bränslen. Även vid biogasproduktion uppkommer koldioxid, men av biogent ursprung. Årliga globala utsläpp av växthusgaser ökar regelbundet, trots överenskommelser som Parisavtalet som syftar till att begränsa klimatförändringarna. Sverige ska nå nettonollutsläpp senast 2045 och därefter ha negativa utsläppsnivåer. För att uppnå detta mål anses en biogen version av Carbon Capture and Storage (CCS), det vill säga avskiljning och lagring av koldioxid, kallad Bioenergy with Carbon Capture and Storage (BECCS) vara en essentiell strategi. Tillvaratagande av koldioxid, genom Carbon Capture and Utilization (CCU), kan ge ett bra komplement till BECCS eftersom det nyttiggör koldioxid i produkter och kan öka värdet av koldioxid. Tekniker inom CCS och CCU möjliggör minskad klimatpåverkan inom biogasproduktion. Detta examensarbete syftade till att kartlägga olika alternativ inom teknikerna CCS och CCU för att undersöka hur dessa kan användas för att nyttiggöra eller lagra koldioxid från biogasanläggningar, samt att undersöka vilka tekniska krav som ges av lösningarna. Utifrån en multikriterieanalys bedömdes vilka lösningar som var tekniskt, miljömässigt, marknadsmässigt och ekonomiskt motiverade för tillvaratagande av koldioxid. Bedömningen genomfördes genom att studera specifikt fall som var Tekniska verken i Linköpings biogasanläggning. Den lösning som valdes ut som lämplig inom CCU analyserades ur ett marknadsmässigt perspektiv genom en översiktlig kartläggning av aktörer i regionen. Därefter studerades klimatpåverkan från en förenklad modell av Tekniska verkens biogasanläggning för att undersöka hur denna förändras vid implementering av en lämplig lösning inom CCS respektive CCU. Genom en screening av lösningsförslag identifierades 42 lösningsförslag inom CCS och CCU som sållades ner till sju stycken; algodling vid vattenrening, BECCS i saltvattenakviferer, betong härdad av koldioxid, bulklösning, metanoltillverkning, tillverkning av metan genom Power To Gas samt växthusodling. Multikriterieanalysen visade att koldioxidhärdad betong inom CCU och BECCS i saltvattenakviferer inom CCS var lämpliga lösningar för det studerade fallet. För implementering av förslagen krävdes bland annat en förvätskningsanläggning, infrastruktur för transport och samarbetspartners. De studerade scenariernas klimatmässiga livscykel erhölls genom modellering och simulering av en modellanläggning av det studerade fallets biogasanläggning i programvaran SimaPro med användning av den funktionella enheten 1 Nm3 fordonsgas. Resultatet visade att fordonsgasen i referensfallet har en klimatpåverkan på 0,38 kg koldioxidekvivalenter. Fordonsgasens klimatpåverkan var cirka en åttondel av fossila bränslen såsom bensin och diesels klimatpåverkan. Vid lagring av koldioxid genom BECCS i saltvattenakviferer förändrades klimatpåverkan till - 0,42 kg koldioxidekvivalenter. När koldioxid användes till härdning av betong förändrades fordonsgasens klimatpåverkan till -0,72 kg koldioxidekvivalenter. Detta innebär att svenska producenter av biogas kan förbättra sin klimatpåverkan genom såväl lösningar inom CCS som CCU. 

This thesis investigate Swedish policy-making concerning promotion of wood gas and ethanol distilled from fermented sulphite lye as domestic fuel alternatives in the Interwar years and World War II. With a departure point in the theories of social constructions of technology (SCOT), the sociology of expectations and Thomas P. Hughe’s socio-technical systems I analyse the measures that were undertaken in these efforts, the arguments put forward for and against the ethanol and wood gas projects and how the efforts turned out. I also investigate how the interpretations of ethanol and wood gas as fuel alternatives changed from the Interwar period on through World War II and what consequences this had for ethanol and wood gas policy immediately after World War II. Source material includes Parliament and Government records, cabinet meeting files, governmental commissions, authority archives, technical evaluations and handbooks and scientific medical publications. Ethanol and wood gas were promoted from a nationalist vantage point. The Interwar debate was imbued with visions of national techno-scientific prowess in a perceived ongoing global contest for technological and scientific advancement, of which achieving autarky, self-sufficiency on important raw materials and industrial products, was an ideal for some. Ethanol and wood gas were also promoted as means for creating a lucrative new market for the forestry industry, which also held a prominent position in nationalist visions of technology. Expectations of a new war also motivated the promotion of ethanol and wood gas as national fuels. Measures for promotion included tax exemptions, sales guarantees and legislation for mandatory ethanol purchase for all petrol importing companies and gasifier loan funds. Political conflicts mainly centred around the principles of free trade as opposed to protectionism, proper use of tax funds and whether the potentials of the fuel alternatives were rhetorically exaggerated. During World War II ethanol and wood gas in particular served as important petrol surrogates. The increased wood gas use led to negative interpretations of wood gas a fuel alternative due to its hazardous, dirty and time-consuming maintenance and the changed driving behaviour it required from its users compared to petrol or ethanol fuelled automobiles. Compared to wood gas, ethanol was appreciated for its socio-technical similarities to petrol, but production was after the war deemed difficult to maintain during wartime. Whereas wood gas remained an important stand-by surrogate during the cold war, Swedish politicians lost interest in ethanol of the kind that was promoted in the Interwar years.  Fuel of the Future? A Research Programme on the Science, Technology and Selling of Biofuels in Sweden

This thesis investigate Swedish policy-making concerning promotion of wood gas and ethanol distilled from fermented sulphite lye as domestic fuel alternatives in the Interwar years and World War II. With a departure point in the theories of social constructions of technology (SCOT), the sociology of expectations and Thomas P. Hughe’s socio-technical systems I analyse the measures that were undertaken in these efforts, the arguments put forward for and against the ethanol and wood gas projects and how the efforts turned out. I also investigate how the interpretations of ethanol and wood gas as fuel alternatives changed from the Interwar period on through World War II and what consequences this had for ethanol and wood gas policy immediately after World War II. Source material includes Parliament and Government records, cabinet meeting files, governmental commissions, authority archives, technical evaluations and handbooks and scientific medical publications. Ethanol and wood gas were promoted from a nationalist vantage point. The Interwar debate was imbued with visions of national techno-scientific prowess in a perceived ongoing global contest for technological and scientific advancement, of which achieving autarky, self-sufficiency on important raw materials and industrial products, was an ideal for some. Ethanol and wood gas were also promoted as means for creating a lucrative new market for the forestry industry, which also held a prominent position in nationalist visions of technology. Expectations of a new war also motivated the promotion of ethanol and wood gas as national fuels. Measures for promotion included tax exemptions, sales guarantees and legislation for mandatory ethanol purchase for all petrol importing companies and gasifier loan funds. Political conflicts mainly centred around the principles of free trade as opposed to protectionism, proper use of tax funds and whether the potentials of the fuel alternatives were rhetorically exaggerated. During World War II ethanol and wood gas in particular served as important petrol surrogates. The increased wood gas use led to negative interpretations of wood gas a fuel alternative due to its hazardous, dirty and time-consuming maintenance and the changed driving behaviour it required from its users compared to petrol or ethanol fuelled automobiles. Compared to wood gas, ethanol was appreciated for its socio-technical similarities to petrol, but production was after the war deemed difficult to maintain during wartime. Whereas wood gas remained an important stand-by surrogate during the cold war, Swedish politicians lost interest in ethanol of the kind that was promoted in the Interwar years.  Fuel of the Future? A Research Programme on the Science, Technology and Selling of Biofuels in Sweden

Hållbarhet är ett centralt koncept i dagens Sverige, vilket även märks i företagens marknadsföring. Det har skett en attitydförändring, där allt fler företag och konsumenter fokuserar på hållbarhet. Denna uppsats syftar till att undersöka hur företag kan implementera hållbarhet i marknadsföringen samt konsumenternas attityd till detta. Med hänsyn till syftets dubbla karaktär delas frågeställningar upp i ”Företagsperspektivet” samt ”Konsumentperspektivet”. Avgränsning är vald till produktkategorin kaffe, då denna kategori är relevant ur ett hållbarhetsperspektiv. I uppsatsen har en omfattande litteraturgenomgång utförts. I metoden används en kombination av kvalitativ intervjuundersökning samt kvantitativ enkätundersökning. Denna kombination av undersökningarna ger olika infallsvinklar på studien. Intervjuundersökningen avser ”Företagsperspektivet” och enkätundersökningen ”Konsumentperspektivet”. Vidare analyseras undersökningarnas resultat samt teori för att möjliggöra besvarande av forskningsfrågor samt syfte. Hållbarhetsbegreppet är något som kan uppfattas diffust av konsumenter. Det finns en bristande kunskap i att förstå hållbarhetskonceptet, beteckningar, markandsföringspåståenden samt certifieringar. Därmed uppstår en ”klyfta” mellan företagets hållbarhetsmarknadsföring och konsumenternas attityd till denna. Kunskap, upplysning och information till konsumenterna kan resultera i mer engagerade och motiverade konsumenter samt en ökad prioritering av certifieringar vid inköpstillfället. Viktigt är att företaget kan effektivisera sin hållbarhetsmarkandsföring så att kommunikationen når konsumenterna på önskvärt sätt. I detta är det centralt att med kreativitet och ett nytänkande attrahera ”rätt” konsumentsegment via moderna marknadsföringskanaler. Today, sustainability is a central aspect in Sweden. This could also be seen in businesses marketing. A change of attitudes could also be seen, where an increasing number of companies and consumers are focused on sustainability. The purpose of this thesis is to investigate how companies can implement sustainability in their marketing and the consumers’ responses to this. With regard to the twofold purpose, research questions are split into ”The Business Perspective” and ”The Consumers Perspective”. The definition of the thesis is chosen to the product category coffee. This is because coffee is a relevant product in regards to sustainability. In the thesis, a comprehensive literature review has been done. In the method, a combined quantitative and qualitative study is used. This combined method gives different insights and angles to the study. A qualitative interview is used to ”The Business Perspective” and a quantitative questionnaire to ”The Consumer Perspective”. Moreover, the results and the theory are analyzed to give answer to the research questions and purpose. Sustainability is a diffuse term for consumers. There is a lack of knowledge concerning the concept of sustainability, sustainability ads and sustainabilitylabels. Therefor, a ”gap” could be identified between the sustainability marketing and the consumers responding attitudes. To educate and inform the consumers concerning sustainability aspects could result in higher levels of engagement and motivation and moreover an increased priority of choosing products with sustainabilitylabels in the buying situation. It is important that the company can make their sustainability marketing effective, so that the communication reach the consumers in a way that is wanted. A central aspect in this is to, with creativity and newthinking, attract the ”right” segment of consumers by modern communication tools and modern platforms. 

Hållbarhet är ett centralt koncept i dagens Sverige, vilket även märks i företagens marknadsföring. Det har skett en attitydförändring, där allt fler företag och konsumenter fokuserar på hållbarhet. Denna uppsats syftar till att undersöka hur företag kan implementera hållbarhet i marknadsföringen samt konsumenternas attityd till detta. Med hänsyn till syftets dubbla karaktär delas frågeställningar upp i ”Företagsperspektivet” samt ”Konsumentperspektivet”. Avgränsning är vald till produktkategorin kaffe, då denna kategori är relevant ur ett hållbarhetsperspektiv. I uppsatsen har en omfattande litteraturgenomgång utförts. I metoden används en kombination av kvalitativ intervjuundersökning samt kvantitativ enkätundersökning. Denna kombination av undersökningarna ger olika infallsvinklar på studien. Intervjuundersökningen avser ”Företagsperspektivet” och enkätundersökningen ”Konsumentperspektivet”. Vidare analyseras undersökningarnas resultat samt teori för att möjliggöra besvarande av forskningsfrågor samt syfte. Hållbarhetsbegreppet är något som kan uppfattas diffust av konsumenter. Det finns en bristande kunskap i att förstå hållbarhetskonceptet, beteckningar, markandsföringspåståenden samt certifieringar. Därmed uppstår en ”klyfta” mellan företagets hållbarhetsmarknadsföring och konsumenternas attityd till denna. Kunskap, upplysning och information till konsumenterna kan resultera i mer engagerade och motiverade konsumenter samt en ökad prioritering av certifieringar vid inköpstillfället. Viktigt är att företaget kan effektivisera sin hållbarhetsmarkandsföring så att kommunikationen når konsumenterna på önskvärt sätt. I detta är det centralt att med kreativitet och ett nytänkande attrahera ”rätt” konsumentsegment via moderna marknadsföringskanaler. Today, sustainability is a central aspect in Sweden. This could also be seen in businesses marketing. A change of attitudes could also be seen, where an increasing number of companies and consumers are focused on sustainability. The purpose of this thesis is to investigate how companies can implement sustainability in their marketing and the consumers’ responses to this. With regard to the twofold purpose, research questions are split into ”The Business Perspective” and ”The Consumers Perspective”. The definition of the thesis is chosen to the product category coffee. This is because coffee is a relevant product in regards to sustainability. In the thesis, a comprehensive literature review has been done. In the method, a combined quantitative and qualitative study is used. This combined method gives different insights and angles to the study. A qualitative interview is used to ”The Business Perspective” and a quantitative questionnaire to ”The Consumer Perspective”. Moreover, the results and the theory are analyzed to give answer to the research questions and purpose. Sustainability is a diffuse term for consumers. There is a lack of knowledge concerning the concept of sustainability, sustainability ads and sustainabilitylabels. Therefor, a ”gap” could be identified between the sustainability marketing and the consumers responding attitudes. To educate and inform the consumers concerning sustainability aspects could result in higher levels of engagement and motivation and moreover an increased priority of choosing products with sustainabilitylabels in the buying situation. It is important that the company can make their sustainability marketing effective, so that the communication reach the consumers in a way that is wanted. A central aspect in this is to, with creativity and newthinking, attract the ”right” segment of consumers by modern communication tools and modern platforms.