• Energy Research

Studien syftar till att undersöka klimatmedvetenhet i relation till matvanor hos en grupp unga svenska vuxna, och att undersöka dess samband med fysisk aktivitetsnivå och kön. Följande forskningsfrågor ställdes: Hur kan sambandet mellan matvanor, aktivitetsnivåer och kön förstås i termer av energiintag, koldioxidavtryck och proteinkällor? Hur påverkar olika aspekter av matvanor koldioxidavtrycket? Hur beaktas hållbarhet inom ramen för matvanor? Denna studie använde en mixed-method-ansats som kombinerade intervjuer och data från projektet Measuring Energy Expenditure and Dietary Intake at Different Activity Levels (MEDAL). En sju dagars matregistrering gav detaljerade insikter i deltagarnas matintag med fokus på proteinkällor och koldioxidavtryck (CO2e). Deltagare i åldrarna 18-40 rekryterades från Göteborgs universitet och lokala idrottsklubbar mellan oktober 2020 och april 2021. De delades in i två grupper baserat på deras fysiska aktivitetsnivåer, enligt WHO riktlinjer. Datainsamlingen inkluderade semistrukturerade intervjuer och en sju dagars matregistrering med hjälp av onlineverktyget Nutrition Data. Energiförbrukning i vila mättes med indirekt kalorimetri. Intervjuerna undersökte matköpsvanor, kostpreferenser och klimatpåverkan utan att direkt informera deltagarna om klimatfokuset för att undvika bias. Kvantitativa data analyserades med statistiska tester, medan kvalitativa insikter triangulerades med kostregistreringarna för att bedöma eventuellt klimatmedvetna och hållbara matvanor. Analysen guidades av social praktik teori, med fokus på samspelet mellan deltagarnas attityder och beteenden. Statistisk analys genomfördes med SPSS, och signifikanta resultat bestämdes med ett p-värde på 0,05 eller lägre. This study employed a mixed-method approach combining interviews and data from the Measuring Energy Expenditure and Dietary Intake at Different Activity Levels (MEDAL) project. A seven-day food record provided detailed insights into participants' food intake, focusing on protein sources and carbon footprint (CO2e). Participants, aged 18-40, were recruited from Gothenburg University and local sports clubs between October 2020 and April 2021. They were divided into two groups based on their physical activity levels, following WHO guidelines. Data collection included semi-structured interviews and a seven-day food record using the Nutrition Data online tool. Resting energy expenditure was measured using indirect calorimetry. The interviews explored food shopping habits, dietary preferences, and climate impact considerations without directly informing participants of the climate focus to avoid bias. Quantitative data were analyzed with statistical tests, while qualitative insights were triangulated with food records to assess climate-conscious and sustainable food consumption practices. The analysis was guided by social practice theory, focusing on the interplay between participants' attitudes and behaviors. Statistical analysis was conducted using SPSS, and significant findings were determined with a p-value of 0.05 or lower.