• Energy Research
• Closed Access close
• Restricted close
• Open Source close
• Swedish close

Since 1986 the SOM-institute has been carrying out an annual nation-wide survey - the National SOM - in order to identify the Swedish public's habits and attitudes on the topics of society, politics and media. National SOM 2008 is accordingly the twenty-third survey in this series. The SOM-institute is a collaboration between three departments/institutes at Göteborg University: the Institute for Journalism and Mass Communication, the Department of Political Science, and the Center for Public Sector Research (CEFOS). A number of research projects are involved in the National SOM - most from one of these three institutions, but also external projects are involved. Since 1998 the survey includes two nation representative samples and uses two different mail questionnaires. One of the questionnaires mainly deals with questions on politics, economy and working life, while the other mainly deals with media, culture and life style. The data collection is carried out in parallel and under identical conditions. In 2008 one fourth of the questions asked in the two questionnaires are common for both samples, for example questions about media habits, political attitudes, leisure activities, and social background. The questionnaire on politics includes ten different subject fields: news and media; politics, society and democracy; radio and televisiont; Sweden's relations to the surrounding world; society and public service; environment and energy; knowledge and society; activities, interests, and values; work life; and background questions. The media questionnaire is divided into eight subject fields: news and papers; politics, society and democracy; radio and television; media technology, internet and mobile telephony; culture, society and media; interests, activities and values; work life; and background questions. Purpose: The main purpose is to establish time series that enable researchers to analyse how various changes in society affect people's attitudes and behaviour. Detta är den tjugotredje undersökningen i serien Riks-SOM, en nationell frågeundersökning med syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, opinioner och medier. Riks-SOM 2008 genomfördes som två undersökningar med två representativa urval och två olika formulär, där datainsamlingarna genomfördes parallellt och under identiska förhållanden. De båda formulären skiljer sig något åt i det att tyngdpunkten i det ena formuläret ligger på politik och samhälle, medan det andra har en tonvikt på frågor om medier, kultur och livsstil. En knapp fjärdedel av frågorna är gemensamma för de båda frågeformulären och kan därmed analyseras med dubbla urvalsstorleken som grund. Det rör sig dels om SOM-undersökningens grundfrågor om politik och medier samt en stor mängd livsstils- och bakgrundsfrågor, dels om frågor som syftar till att belysa frågeställningar som fordrar ett större urval av svarspersoner för statistiskt säkerställda analyser. Politikerformuläret (Riks-1) innehåller tio olika frågeområden: nyheter och medier; politik, samhälle och demokrati; radio och tv; Sveriges förhållande till omvärlden; samhälle och service; miljö och energi; kunskap och samhälle; aktiviteter, intressen och värderingar; arbetsliv; samt bakgrundsfrågor. Medieformuläret (Riks-2) tar upp åtta frågeområden: nyheter och tidningar; politik, samhälle och demokrati; radio och tv; medieteknik, internet och mobiltelefoni; kultur, samhälle och medier; intressen, aktiviteter och värderingar; arbetsliv; samt bakgrundsfrågor. Syfte: Huvudsyftet är att etablera tidsserier som gör det möjligt att analysera hur olika samhällsförändringar påverkar människors attityder och beteenden.

Since 1986 the SOM-institute has been carrying out an annual nation-wide survey of Swedish opinions. This is accordingly the nineteenth survey in this series. The SOM-institute is a collaboration between three departments at Göteborg University: the Institute for Journalism and Mass Communication, the Department of Political Science, and the School of Public Administration. Since 1998 the survey includes two nation representative samples and uses two different mail questionnaires. One of the questionnaires mainly deals with questions on politics, economy and working life, while the other mainly deals with media, culture and health. One third of the questions asked in the two questionnaires are common for both samples, for example questions about media habits, political attitudes, leisure activities, and social background. The questionnaire on politics include twelve different subject fields: news; politics and society; the surrounding world; media and possession of technical equipment; journalism and society; society, public service and democracy; animals and nature; knowledge and society; environment and energy; activities and interests; work life; and background questions. The media questionnaire is divided into eleven subject fields: news and papers; politics and society; radio and television; possession of technical equipment, internet and other media; periodicals, books and libraries; advertisment and media; journalism and society; activities, interests, and values; work life; background questions; and 'yesterday activities'. Purpose: The main purpose is to establish time series that enable researchers to analyse how various changes in society affect people's attitudes and behaviour. Detta är den nittonde undersökningen i serien Riks-SOM, en nationell frågeundersökning med syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, opinioner och medier. Riks-SOM 2004 genomfördes som två undersökningar med två representativa urval och två olika formulär, där datainsamlingarna genomfördes parallellt och under identiska förhållanden. Frågeformulären skiljer sig något åt i det att tyngdpunkten i det ena formuläret ligger på politik och samhälle, medan det andra har en tonvikt på frågor om medier, kultur och livsstil. Cirka en tredjedel av frågorna är gemensamma för de båda frågeformulären och kan därmed analyseras med dubbla urvalsstorleken som grund. Politikformuläret innehåller tolv olika frågeområden: nyheter; politik och samhälle; omvärldsfrågor; medier och teknikinnehav; journalistik och samhälle; samhälle, service och demokrati; djur och natur; kunskap och samhälle; miljö och energi; aktiviteter och intressen; arbetsliv; samt bakgrundsfrågor. Medieformuläret tar upp elva frågeområden: nyheter och tidningar; politik och samhälle; radio och TV; teknikinnehav, internet och andra medier; tidskrifter, böcker och bibliotek; reklam och medier; journalistik och samhälle; aktiviteter, intressen och värderingar; arbetsliv; bakgrundsfrågor; samt gårdagsaktiviteter. Syfte: Huvudsyftet är att etablera tidsserier som gör det möjligt att analysera hur olika samhällsförändringar påverkar människors attityder och beteenden.

Detta är den tionde undersökningen i serien Riks-SOM, en nationell frågeundersökning med syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, opinioner och medier. 1995 års undersökning består av sex sammanhållna delar: massmedier; politik och samhälle; Sverige och omvärlden; energi, kärnkraft och miljö; fritid och boende; samt bakgrundsfrågor. Genom att frågor ställts på ett likartat sätt över tid finns det i SOM-serien tidsserier om bland annat medieanvändning, politik, kärnkraftsopinion och förtroende för olika samhällsinstitutioner och grupper. Nya frågeställningar i denna undersökning gäller bland annat 37 olika ämnesområdens betydelse i en morgontidning; läsning av lokala annonsblad och lokala gratistidningar som innehåller nyheter; inställning till det svenska EU-medlemskapet; finansmarknadens inflytande på politiken; inställning till ett antal förslag hur den svenska ekonomin skall förbättras; förtroende för det sätt ett antal yrkesgrupper sköter sitt arbete; förtroende för olika grupper när det gäller miljöinformation; inställning till hur ett antal åtgärder kan bidra till en bättre miljö i Sverige. Respondenterna fick även ange hur ofta man under den senaste månaden promenerat, cyklat, åkt kollektivt, kört eller åkt bil. De fick även uppge i vilken utsträckning de själva var beredda att göra ett antal saker för att förbättra miljön i hemkommunen. Andra frågor tog upp hur mycket respondenten normalt läser av olika typer av innehåll i den lokala morgontidningen. Respondenterna tillfrågades också om hur de röstat i det första svenska valet till EU-parlamentet hösten 1995, vilken typ av valsedel man använt och om man utnyttjat möjligheten att personrösta. Syfte: Huvudsyftet är att etablera tidsserier som gör det möjligt att analysera hur olika samhällsförändringar påverkar människors attityder och beteenden. Since 1986 the research project ´Samhälle Opinion Massmedia´ (SOM) has been carrying out an annual nation-wide survey of Swedish opinions. This is accordingly the tenth survey in this series. The questionnaire was divided into six subject fields: mass media; politics and society; energy, nuclear power and environment; Sweden and the rest of the world; leisure; and background. Most of the questions are replications of questions asked in one or several previous SOM-surveys. New questions dealt with: the importance of 37 different subject fields in a morning paper; local advertisement papers and other local papers containing news and offered free of charge; opinion on the Swedish EU membership; the influence of finance market on politics; opinion on a number of propositions how to improve the Swedish economy; confidence in the way work is done by a number of occupational groups; confidence in different groups in regard to environmental information; opinion on how much a number of measures could contribute to a better environment in Sweden. The respondents also had to state how often they used to take a walk, ride a bike, travel by public transport, and go by car during the last month, and what they were prepared to do personally for a better environment in their municipality. Other questions dealt with how much the respondent read from different contents of a morning paper. The respondent was also asked about the participation in the first Swedish election to the EU-parliament in the fall of 1995, kind of ballot used, and if the possibility to vote on a specific person was used. Purpose: The main purpose is to establish time series that enable researchers to analyse how various changes in society affect people's attitudes and behaviour.

Undersökningen utredde fordonens energiförbrukningar i olika väg- och trafikförhållanden. Man studerade särskilt kollektivtrafikarrangemangens, såsom kollektivtrafikfältens, busshållplatsernas m.fl. inverkan på personbilarnas och bussarnas energiförbrukning. Som undersökningsmaterial användes mätkörningar som utförts i fyra städer, Helsingfors, Jyväskylä, Åbo och Uleåborg med personbil som försetts med färdskrivare, och uppqifter om väg- och trafikförhållandens på motsvarande rutter. Bussens bränsleförbrakning räknades med storheter vilka uppmätts med färdskrivare och vilka beskrev rörelsetillstånd. Från materialet bildades med regressionsanalys modellkedjor, där bränsleförbrukningen förklarades med rörelsetillståndvariabler och dessa förklarades vidare med väg- och trafikförhållandevariabler. Modellkedjorna räknades från varje stad separat och tillsammans, mitt på dagen och under rusningstiden, och från bussarna och personbilarna separat. Dessutom räknades envariabelmodeller som kompletterade modellkedjorna. Färdhastighetens reciproka värde (kilometertid), summan av ändringarna i hastigheten, och andelen av jämn hastighet visade sig vara de bästa variablerna för bränsleförbrakning både i personbilar och i bussar. Det finns utan undantag en stark korrelation mellan dessa variabler, och sålunda förklarar de redan allena en stor del av bränsleförbrukningens varians. När dessa variabler, som beskriver rörelsetillståndet, analyserades vidare, visade sig de bästa variablerna vara antalet trafiksignaler, avsvängningarna i korsningar, antalet busshållplatser, trafikmängden på de korsande gatorna, och parkeringsförhållandena. Däremot hade av kollektivtrafikarrangemangen endast kollektivtrafikfälten i några modellkedjor tillräckligt statistisk betydelse för pålitliga slutsatser. Kantstenparkeringen ökar kraftigt den övriga trafikens bränsleförbrukning. Hos personbilar ökar kantstenparkering förbrukningen i medeltal med ca 2 1/100 km, i Helsingfors redan med 6 1/100 km och hos bussar med 6 1/100 km. En trafiksignal ökar personbilens förbrukning i medeltal med 3,2 ml och bussens förbrukning med 4 - 7 ml. En avsvängning i gatuhörnet ökar personbilens förbrugning i genomsnitt med 7 ml. En busshållplats ökar personbilens förbrukning i genomsnitt med 1,5 ml och bussens förbrukning med 13 ml. Spridningarna är dock stora mellan städerna. Då det gäller kollektivtrafikarrangemangen är det inte skäl att så grundligt studera energiekonomi, utan man kan nöja sig med att konstatera att energiekonomin blir på den nuvarande kunskapsnivån tillräckligt beaktad då man försöker minimera restiderna både i den individuella och kollektivtrafiken.

Samhällsplaneringsprinciperna borde utvecklas så, att man samtidigt kan beakta både målsättningen med sikte på att begränsa klimatförändringens inverkan på miljön och för att anpassa sig till den. Man strävar till att begränsa klimatförändringens inverkan genom att minska på växthusgasutsläppen från den bebyggda miljön och trafiken och till att anpassa sig till den pågående klimatförändringen genom att minska på de skador och det förfång, som förorsakas av extrema väderförhållanden såsom av översvämningar och stormar.

I studiet av kärnkraftsfrågan i valet 1976 ingår två undersökningar, dels en intervjuundersökning av väljarna - Väljarna och kärnkraften - dels föreliggande undersökning som är en innehållsanalys av energidebatten i massmedia. Datainsamlingen innefattar en systematisk genomgång av 20 dagstidningar under fem veckor hösten 1976. Totalt registrerades 2807 ledare, nyhetsartiklar, insändare, annonser, krönikor m.m. som innehöll stoff kring kärnkraften eller energiproblemen i allmänhet. Enkätens kvalitet har prövats - bortfallens jämnhet mot tillgängliga registerdata och föregående enkäters karakteristika, svarens inbördes logik och fullständighet. Statistisk vägning har utförts för mindre över- och underrepresentation av befolkningsgrupper i ett 48-cellersmönster. This study was conducted in connection with the 1976 election study in order to study how the question of nuclear power has been handled by the press. Twenty daily newspapers were analysed during five weeks in the autumn 1976. The papers analysed were chosen after their political preferences in order to represent the different views of the major political parties. The study includes 2807 editorials, articles, advertisements and other materials containing views on the use of nuclear power.

Since 1986 the SOM-institute has been carrying out an annual nation-wide survey - the National SOM - in order to identify the Swedish public's habits and attitudes on the topics of society, politics and media. National SOM 2007 is accordingly the twentysecond survey in this series. The SOM-institute is a collaboration between three departments/institutes at Göteborg University: the Institute for Journalism and Mass Communication, the Department of Political Science, and the Center for Public Sector Research (CEFOS). A number of research projects are involved in the National SOM - most from one of these three institutions, but also external projects are involved. Since 1998 the survey includes two nation representative samples and uses two different mail questionnaires. One of the questionnaires mainly deals with questions on politics, economy and working life, while the other mainly deals with media, culture and life style. The data collection is carried out in parallel and under identical conditions. In 2007 approximately one fifth of the questions asked in the two questionnaires are common for both samples, for example questions about media habits, political attitudes, leisure activities, and social background. The questionnaire on politics include ten different subject fields: news and media; politics, society and democracy; radio, television and the internet; Sweden's relations to the surrounding world; society and public service; environment and energy; knowledge and society; activities, interests, and values; work life; and background questions. The media questionnaire is divided into nine subject fields: news and papers; politics, society and democracy; radio and television; media technology, mobile telephony and internet; periodicals, books and libraries; movies and theatre; activities, interests, and values; work life and background questions. Purpose: The main purpose is to establish time series that enable researchers to analyse how various changes in society affect people's attitudes and behaviour. Detta är den tjugoandra undersökningen i serien Riks-SOM, en nationell frågeundersökning med syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, opinioner och medier. Riks-SOM 2007 genomfördes som två undersökningar med två representativa urval och två olika formulär, där datainsamlingarna genomfördes parallellt och under identiska förhållanden. De båda formulären skiljer sig något åt i det att tyngdpunkten i det ena formuläret ligger på politik och samhälle, medan det andra har en tonvikt på frågor om medier, kultur och livsstil. Ungefär en femtedel av frågorna är gemensamma för de båda frågeformulären och kan därmed analyseras med dubbla urvalsstorleken som grund. Politikformuläret (Riks-1) innehåller tio olika frågeområden: nyheter och medier; politik, samhälle och demokrati; radio, tv och internet; omvärldsfrågor; samhälle och service; miljö och energi; kunskap och samhälle; aktiviteter, intressen och värderingar; arbetsliv; samt bakgrundsfrågor. Medieformuläret (Riks-2) tar upp nio frågeområden: nyheter och tidningar; politik, samhälle och demokrati; radio och tv; medieteknik, mobiltelefoni och internet; tidskrifter, böcker och bibliotek; film och teater; aktiviteter, intressen och värderingar; arbetsliv; samt bakgrundsfrågor. Syfte: Huvudsyftet är att etablera tidsserier som gör det möjligt att analysera hur olika samhällsförändringar påverkar människors attityder och beteenden.

Detta är den sjätte undersökningen i serien Riks-SOM, en nationell frågeundersökning med syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, opinioner och medier. 1991 års undersökning består av sex sammanhållna delar: massmedier; politik och samhälle; energi, kärnkraft och miljö; Sveriges förhållande till omvärlden; fritid; samt bakgrundsuppgifter. Många av frågorna har ställts i tidigare SOM-undersökning, men ett antal frågor har tillkommit. Nya frågeställningar i Riks-SOM 1991 gäller innehållet i den lokala morgontidningen; besök i olika länder; Sveriges Televisions behandling av de styrande i andra länder; det egna och nära anhörigas utnyttjande av olika serviceområden samt om man själv arbetade inom något av dessa serviceområden; omdömen om olika kommunala serviceområden; Mellanösternkrisen; tittande på olika tv-kanaler; funderingar på att flytta till ett annat land och i så fall vilket, samt vilket land man skulle flytta till om man var tvungen att flytta. Genom att frågor ställts på ett likartat sätt över tid finns det i SOM-serien tidsserier om bland annat medieanvändning, politik, kärnkraftsopinion och förtroende för olika samhällsinstitutioner och grupper. Syfte: Huvudsyftet är att etablera tidsserier som gör det möjligt att analysera hur olika samhällsförändringar påverkar människors attityder och beteenden. This dataset contains information from the sixth study in a series of annual SOM-surveys. The questionnaire was divided into six subject fields: mass media; politics and society; energy, nuclear power and environment; Sweden's relation to other countries; leisure; and background. Many of the questions are replications of questions asked in previous SOM-surveys, but there is also a number of questions not asked in previous surveys. These questions deals with the content of local morning papers; visits to foreign countries; Swedish television's treatment of those in power in other countries; own and next of kin's utilization of different services, and if one is working within any of these services; judgement of different local services; the Middle East crisis; TV-channels; thoughts of moving to another country, and to which country you should move if you were forced to. Purpose: The main purpose is to establish time series that enable researchers to analyse how various changes in society affect people's attitudes and behaviour.