• Energy Research
• Restricted close
• Open Source close
• Embargo close
• Swedish close

Detta är den sjätte undersökningen i serien Riks-SOM, en nationell frågeundersökning med syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, opinioner och medier. 1991 års undersökning består av sex sammanhållna delar: massmedier; politik och samhälle; energi, kärnkraft och miljö; Sveriges förhållande till omvärlden; fritid; samt bakgrundsuppgifter. Många av frågorna har ställts i tidigare SOM-undersökning, men ett antal frågor har tillkommit. Nya frågeställningar i Riks-SOM 1991 gäller innehållet i den lokala morgontidningen; besök i olika länder; Sveriges Televisions behandling av de styrande i andra länder; det egna och nära anhörigas utnyttjande av olika serviceområden samt om man själv arbetade inom något av dessa serviceområden; omdömen om olika kommunala serviceområden; Mellanösternkrisen; tittande på olika tv-kanaler; funderingar på att flytta till ett annat land och i så fall vilket, samt vilket land man skulle flytta till om man var tvungen att flytta. Genom att frågor ställts på ett likartat sätt över tid finns det i SOM-serien tidsserier om bland annat medieanvändning, politik, kärnkraftsopinion och förtroende för olika samhällsinstitutioner och grupper. Syfte: Huvudsyftet är att etablera tidsserier som gör det möjligt att analysera hur olika samhällsförändringar påverkar människors attityder och beteenden. This dataset contains information from the sixth study in a series of annual SOM-surveys. The questionnaire was divided into six subject fields: mass media; politics and society; energy, nuclear power and environment; Sweden's relation to other countries; leisure; and background. Many of the questions are replications of questions asked in previous SOM-surveys, but there is also a number of questions not asked in previous surveys. These questions deals with the content of local morning papers; visits to foreign countries; Swedish television's treatment of those in power in other countries; own and next of kin's utilization of different services, and if one is working within any of these services; judgement of different local services; the Middle East crisis; TV-channels; thoughts of moving to another country, and to which country you should move if you were forced to. Purpose: The main purpose is to establish time series that enable researchers to analyse how various changes in society affect people's attitudes and behaviour.

Oskarshamn is one of the municipalities being discussed as a possible site for disposal of nuclear waste from the Swedish nuclear power plants, and there has been inquiries made for a pilot study in the area. In view of this the local council of Oskarshamn appointed a ´Youth team´, consisting of ten young politicians from all political parties represented in the local council. The aim of the team was to inform and create debate among adolescents about how to store the radioactive waste from nuclear power plants. The purpose of this survey, addressed to young people in Oskarshamn, was to shed light on their opinion towards a pilot study and possible disposal of nuclear waste in Oskarshamn. The respondents had to answer questions about their opinion on the use of nuclear power in Sweden, if they believed nuclear power to be abolished by year 2010, and about their general interest in issues concerning energy and nuclear power. Other questions concerned risks associated with nuclear power, the influence different groups have/ought to have when it comes to disposal of nuclear waste, and if the respondent would accept a decision to dispose nuclear waste in Oskarshamn. A number of questions dealt with the suggested pilot study; if the respondent was for or against a pilot study; who should decide about the pilot study; if there had been enough information about the study; and if the respondent had attended any meeting, signed any petition, contacted any politician, contacted or participated in mass media, or tried to influence anyone´s opinion on any issue concerning the pilot study. The respondents also had to state the issues they considered to be important to study in a pilot study. Furthermore the respondents had to give their opinion about a number of risks discussed in connection with disposal of nuclear waste in Oskarshamn. Other questions concerned the influence on job opportunities and tourism. Demographic items include age, gender, marital status, children, education, occupation, and trade union membership. Oskarshamn is one of the municipalities being discussed as a possible site for disposal of nuclear waste from the Swedish nuclear power plants, and there has been inquiries made for a pilot study in the area. In view of this the local council of Oskarshamn appointed a 'Youth team', consisting of ten young politicians from all political parties represented in the local council. The aim of the team was to inform and create debate among adolescents about how to store the radioactive waste from nuclear power plants. The purpose of this survey, addressed to young people in Oskarshamn, was to shed light on their opinion towards a pilot study and possible disposal of nuclear waste in Oskarshamn. The respondents had to answer questions about their opinion on the use of nuclear power in Sweden, if they believed nuclear power to be abolished by year 2010, and about their general interest in issues concerning energy and nuclear power. Other questions concerned risks associated with nuclear power, the influence different groups have/ought to have when it comes to disposal of nuclear waste, and if the respondent would accept a decision to dispose nuclear waste in Oskarshamn. A number of questions dealt with the suggested pilot study; if the respondent was for or against a pilot study; who should decide about the pilot study; if there had been enough information about the study; and if the respondent had attended any meeting, signed any petition, contacted any politician, contacted or participated in mass media, or tried to influence anyone's opinion on any issue concerning the pilot study. The respondents also had to state the issues they considered to be important to study in a pilot study. Furthermore the respondents had to give their opinion about a number of risks discussed in connection with disposal of nuclear waste in Oskarshamn. Other questions concerned the influence on job opportunities and tourism. Demographic items include age, gender, marital status, children, education, occupation, and trade union membership.

Studien syftar till att undersöka klimatmedvetenhet i relation till matvanor hos en grupp unga svenska vuxna, och att undersöka dess samband med fysisk aktivitetsnivå och kön. Följande forskningsfrågor ställdes: Hur kan sambandet mellan matvanor, aktivitetsnivåer och kön förstås i termer av energiintag, koldioxidavtryck och proteinkällor? Hur påverkar olika aspekter av matvanor koldioxidavtrycket? Hur beaktas hållbarhet inom ramen för matvanor? Denna studie använde en mixed-method-ansats som kombinerade intervjuer och data från projektet Measuring Energy Expenditure and Dietary Intake at Different Activity Levels (MEDAL). En sju dagars matregistrering gav detaljerade insikter i deltagarnas matintag med fokus på proteinkällor och koldioxidavtryck (CO2e). Deltagare i åldrarna 18-40 rekryterades från Göteborgs universitet och lokala idrottsklubbar mellan oktober 2020 och april 2021. De delades in i två grupper baserat på deras fysiska aktivitetsnivåer, enligt WHO riktlinjer. Datainsamlingen inkluderade semistrukturerade intervjuer och en sju dagars matregistrering med hjälp av onlineverktyget Nutrition Data. Energiförbrukning i vila mättes med indirekt kalorimetri. Intervjuerna undersökte matköpsvanor, kostpreferenser och klimatpåverkan utan att direkt informera deltagarna om klimatfokuset för att undvika bias. Kvantitativa data analyserades med statistiska tester, medan kvalitativa insikter triangulerades med kostregistreringarna för att bedöma eventuellt klimatmedvetna och hållbara matvanor. Analysen guidades av social praktik teori, med fokus på samspelet mellan deltagarnas attityder och beteenden. Statistisk analys genomfördes med SPSS, och signifikanta resultat bestämdes med ett p-värde på 0,05 eller lägre. This study employed a mixed-method approach combining interviews and data from the Measuring Energy Expenditure and Dietary Intake at Different Activity Levels (MEDAL) project. A seven-day food record provided detailed insights into participants' food intake, focusing on protein sources and carbon footprint (CO2e). Participants, aged 18-40, were recruited from Gothenburg University and local sports clubs between October 2020 and April 2021. They were divided into two groups based on their physical activity levels, following WHO guidelines. Data collection included semi-structured interviews and a seven-day food record using the Nutrition Data online tool. Resting energy expenditure was measured using indirect calorimetry. The interviews explored food shopping habits, dietary preferences, and climate impact considerations without directly informing participants of the climate focus to avoid bias. Quantitative data were analyzed with statistical tests, while qualitative insights were triangulated with food records to assess climate-conscious and sustainable food consumption practices. The analysis was guided by social practice theory, focusing on the interplay between participants' attitudes and behaviors. Statistical analysis was conducted using SPSS, and significant findings were determined with a p-value of 0.05 or lower.

För att kunna förstå hur samhällsutvecklingen påverkar svenska folkets attityder och beteenden, har SOM-institutet sedan 1986 genomfört Riks-SOM. Första mätningen skedde genom samverkan mellan ett par forskningsprojekt vid Göteborgs universitet, men intresset för resultaten blev stort och SOM-institutet etablerades med ansvar att göra en ny undersökning varje höst. Riks-SOM fokuserar på tre teman - samhälle, opinion och massmedier. Mellan 1998 och 2008 genomfördes Riks-SOM som två parallella undersökningar med två representativa urval och två olika formulär. År 2009 utökades undersökningen ytterligare till tre delundersökningar, med ett urval om totalt 9 000 personer. Samtidigt kortades formulären något. 2012 tillkom ytterligare en delundersökning och urvalet omfattade 12 000 personer. De fyra formulären skiljer sig något åt i det att tyngdpunkten i Riks-1 ligger på samhälle och politik; i Riks-2 på medier och nyhetsförmedling; i Riks-3 på kultur, livsstil och hälsa; i Riks-4 på ekonomi och välfärd. Datainsamlingen genomförs parallellt och under identiska förhållanden. Syfte: Huvudsyftet är att etablera tidsserier som gör det möjligt att analysera hur olika samhällsförändringar påverkar människors attityder och beteenden. In order to identify how the evolution of society affects Swedes’ attitudes and behaviour, the SOM Institute started its National SOM study in 1986. National SOM addresses three areas - society, opinion and mass media - and consists of several parallel surveys. All surveys include a large number of questions related to politics, society, media and social background, but their areas of focus differ. In 2014, the following questionnaires are distributed: Sweden 1 focusing on society and politics; Sweden 2 focusing on media and news coverage; Sweden 3 focusing on culture, life style and health; Sweden 4 focusing on economy and welfare. Purpose: The main purpose is to establish time series that enable researchers to analyse how various changes in society affect people's attitudes and behaviour.

För att kunna förstå hur samhällsutvecklingen påverkar svenska folkets attityder och beteenden, har SOM-institutet sedan 1986 genomfört Riks-SOM. Första mätningen skedde genom samverkan mellan ett par forskningsprojekt vid Göteborgs universitet, men intresset för resultaten blev stort och SOM-institutet etablerades med ansvar att göra en ny undersökning varje höst. Den nationella SOM-undersökningen fokuserar på tre teman - samhälle, opinion och massmedier. Ett stort antal frågor om politik, samhälle och medier samt social bakgrund finns med i alla undersökningar, men frågeformulären har ibland något olika inriktningar. Undersökningen genomförs i samverkan med forskare från olika discipliner. I undersökningen deltar också externa parter, via särskilda forskningsprojekt. För 2022 gäller det exempelvis Kulturdepartementet, Riksgälden och Försäkringskassan. 2022 års undersökning utgjordes av sju parallella riksrepresentativa delundersökningar där datainsamlingen genomfördes parallellt enligt en gemensam fältplan. De sju formulären innehåller många gemensamma frågor, men undersökningen innehåller också ett stort antal frågor endast ställda i en eller två av de olika enkäterna. Datainsamlingen genomfördes parallellt och under identiska förhållanden. En mixed mode undersökningsdesign används, vilket innebär att flera datainsamlingsmetoder används i en och samma frågeundersökning. I SOM-undersökningen samlas data primärt in via postenkäter, men respondenten ges även möjlighet att fylla i en webbenkät. Huvudsyftet är att etablera tidsserier som gör det möjligt att analysera hur olika samhällsförändringar påverkar människors attityder och beteenden. In order to identify how the evolution of society affects Swedes’ attitudes and behaviour, the SOM Institute started its National SOM study in 1986. National SOM addresses three areas - society, opinion and mass media - and consists of several parallel surveys. All surveys include a large number of questions related to politics, society, media and social background, but their areas of focus differ. In 2022, seven different questionnaires were distributed. The main purpose is to establish time series that enable researchers to analyse how various changes in society affect people's attitudes and behaviour.

Detta är den tjugosjätte undersökningen i serien Riks-SOM, en nationell frågeundersökning med syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, opinioner och medier. Riks-SOM 2011 genomfördes som tre parallella undersökningar med tre representativa urval och tre olika formulär. De tre formulären skiljer sig något åt i det att tyngdpunkten i Riks-1 ligger på politik och samhälle; i Riks-2 på medier och kultur; i Riks-3 på livsstil och hälsa. Datainsamlingarna genomförs parallellt och under identiska förhållanden. Ungefär en femtedel av frågorna ingick i samtliga tre frågeformulär och kan därmed analyseras med tredubbla urvalsstorleken som grund. Det rör sig dels om SOM-undersökningens grundfrågor om politik och medier samt en stor mängd livsstils- och bakgrundsfrågor, dels om frågor som syftar till att belysa frågeställningar som fordrar ett större urval av svarspersoner för statistiskt säkerställda analyser. Riks-1 innehåller nio olika frågeområden: nyheter och medier; politik, samhälle och demokrati; radio och tv; samhälle och service; Sveriges förhållande till omvärlden; energi och miljö; aktiviteter, intressen och värderingar; arbetsliv; samt bakgrundsfrågor. Riks-2 tar upp åtta frågeområden: nyheter och medier; politik, samhälle och demokrati; radio och tv; internet och andra medier; film, böcker och bibliotek; aktiviteter, intressen och värderingar; arbetsliv; samt bakgrundsfrågor. Riks-3 omfattar tio frågeområden: nyheter och internet; politik, samhälle och demokrati; samhälle och offentlig service; medier och nyhetsrapportering; konsumtion; fritid och aktiviteter; värderingar; hälsa; arbetsliv; samt bakgrundsfrågor. Syfte: Huvudsyftet är att etablera tidsserier som gör det möjligt att analysera hur olika samhällsförändringar påverkar människors attityder och beteenden. Since 1986 the SOM-institute has been carrying out an annual nation-wide survey - the National SOM - in order to identify the Swedish public's habits and attitudes on the topics of society, politics and media. National SOM 2011 is accordingly the twentyfifth survey in this series. Purpose: The main purpose is to establish time series that enable researchers to analyse how various changes in society affect people's attitudes and behaviour.

I studiet av kärnkraftsfrågan i valet 1976 ingår två undersökningar, dels en intervjuundersökning av väljarna - Väljarna och kärnkraften - dels föreliggande undersökning som är en innehållsanalys av energidebatten i massmedia. Datainsamlingen innefattar en systematisk genomgång av 20 dagstidningar under fem veckor hösten 1976. Totalt registrerades 2807 ledare, nyhetsartiklar, insändare, annonser, krönikor m.m. som innehöll stoff kring kärnkraften eller energiproblemen i allmänhet. Enkätens kvalitet har prövats - bortfallens jämnhet mot tillgängliga registerdata och föregående enkäters karakteristika, svarens inbördes logik och fullständighet. Statistisk vägning har utförts för mindre över- och underrepresentation av befolkningsgrupper i ett 48-cellersmönster. This study was conducted in connection with the 1976 election study in order to study how the question of nuclear power has been handled by the press. Twenty daily newspapers were analysed during five weeks in the autumn 1976. The papers analysed were chosen after their political preferences in order to represent the different views of the major political parties. The study includes 2807 editorials, articles, advertisements and other materials containing views on the use of nuclear power.

Since 1986 the SOM-institute has been carrying out an annual nation-wide survey - the National SOM - in order to identify the Swedish public's habits and attitudes on the topics of society, politics and media. National SOM 2007 is accordingly the twentysecond survey in this series. The SOM-institute is a collaboration between three departments/institutes at Göteborg University: the Institute for Journalism and Mass Communication, the Department of Political Science, and the Center for Public Sector Research (CEFOS). A number of research projects are involved in the National SOM - most from one of these three institutions, but also external projects are involved. Since 1998 the survey includes two nation representative samples and uses two different mail questionnaires. One of the questionnaires mainly deals with questions on politics, economy and working life, while the other mainly deals with media, culture and life style. The data collection is carried out in parallel and under identical conditions. In 2007 approximately one fifth of the questions asked in the two questionnaires are common for both samples, for example questions about media habits, political attitudes, leisure activities, and social background. The questionnaire on politics include ten different subject fields: news and media; politics, society and democracy; radio, television and the internet; Sweden's relations to the surrounding world; society and public service; environment and energy; knowledge and society; activities, interests, and values; work life; and background questions. The media questionnaire is divided into nine subject fields: news and papers; politics, society and democracy; radio and television; media technology, mobile telephony and internet; periodicals, books and libraries; movies and theatre; activities, interests, and values; work life and background questions. Purpose: The main purpose is to establish time series that enable researchers to analyse how various changes in society affect people's attitudes and behaviour. Detta är den tjugoandra undersökningen i serien Riks-SOM, en nationell frågeundersökning med syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, opinioner och medier. Riks-SOM 2007 genomfördes som två undersökningar med två representativa urval och två olika formulär, där datainsamlingarna genomfördes parallellt och under identiska förhållanden. De båda formulären skiljer sig något åt i det att tyngdpunkten i det ena formuläret ligger på politik och samhälle, medan det andra har en tonvikt på frågor om medier, kultur och livsstil. Ungefär en femtedel av frågorna är gemensamma för de båda frågeformulären och kan därmed analyseras med dubbla urvalsstorleken som grund. Politikformuläret (Riks-1) innehåller tio olika frågeområden: nyheter och medier; politik, samhälle och demokrati; radio, tv och internet; omvärldsfrågor; samhälle och service; miljö och energi; kunskap och samhälle; aktiviteter, intressen och värderingar; arbetsliv; samt bakgrundsfrågor. Medieformuläret (Riks-2) tar upp nio frågeområden: nyheter och tidningar; politik, samhälle och demokrati; radio och tv; medieteknik, mobiltelefoni och internet; tidskrifter, böcker och bibliotek; film och teater; aktiviteter, intressen och värderingar; arbetsliv; samt bakgrundsfrågor. Syfte: Huvudsyftet är att etablera tidsserier som gör det möjligt att analysera hur olika samhällsförändringar påverkar människors attityder och beteenden.

Under sommaren 2018 utbröt de hittills största skogsbränderna i svensk modern historia. Dessa bränder hade stor inverkan på lokalsamhällen och skogsbruket, och startade även nationella debatter om klimatförändringar, skogsbruk, biologisk mångfald och de infrastrukturella utmaningarna för beredskap inför extremt väder. Syftet med detta projekt är att studera hur lokalsamhällen som särskilt drabbats av skogsbränderna 2018 mobiliserade lokala resurser för att hantera krisen, hur drabbade berättar om krisen och dess efterdyningar och vad krisen ledde till när det gäller strategier och medvetenhet om hållbar utveckling i framtiden. Genom digital etnografi, kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer undersöks tre frågor: 1. Hur agerade boende och andra engagerade i lokalsamhällen under skogsbranden? 2. Hur minns och berättar människor om skogsbranden? 3. Påverkar lokal historia och skogsbrukstraditioner och praktiker hur lokalsamhällen föreställer sig möjliga scenarier för framtiden? Genom ett etnografiskt tillvägagångssätt önskar vi fånga spänningarna mellan det som varit, det som är och den möjliga framtiden, med utgångspunkt att avtäcka potentialen för motståndskraftiga samhällen i en värld av globala klimatförändringar. Studien bidrar med etnografisk kunskap om hur katastrofer kan hanteras och hur de ändrar individuella och kollektiva kulturella normer och föreställningar om tid, liksom hantering av resurser i lokalsamhällen. Datamaterialet består av pseudonymiserade intervjuer med drabbade i bygderna. Tillgänglig metadata beskriver intervjuerna. In the summer of 2018, wildfires erupted in Swedish forests at a magnitude without precedence in modern Swedish history. The purpose of this project is to study how local communities particularly affected by the wildfires in 2018 mobilized local resources to cope with the crisis, how local residents narrate the crisis and its aftermath, and what the crisis led to in terms of strategies and awareness of sustainable development in the future. Through digital ethnography, qualitative interviews and focus group interviews the project examines three questions: 1. How did local residents act during the actual events of the wildfire? 2. How are the wildfires and the mobilizations remembered and narrated? 3. Does local history and forestry traditions and practices impact on how local communities imagine possible futures? Through an ethnographic approach, we wish to capture the tensions between the past, the present and the possible future, with the idea of trying to show the potential for resilient communities in a world of global climate change. This study contributes ethnographic insight into how disaster can be managed and how it changes individual and collective cultural norms and conceptions of time, as well as management of resources in local communities. The data consists of pseudonymized transcripts of interviews. Accessible metadata describes the interviews.