• Energy Research
• SE close
• EU close
• Swedish close

Under de senaste åren har intresset för förnyelsebara energikällor ökat och den installerade effekten solcellsenergi väntas öka drastiskt i Sverige under de kommande åren (Bränström, 2014). Ännu är den förnyelsebara energin en relativt liten del av energiproduktionen och för att nå EU:s direktiv måste energin från förnyelsebara källor öka med drygt 25 procent fram till år 2020 (Jordbruksverket, 2014). Studien fokuserar på solel i Sverige, framför allt i Stockholm bland flerbostadshus med upplåtelseformerna hyresrätt och bostadsrätt. En fallstudie har gjorts för ett flerbostadshus som projekteras av Einar Mattsson Projekt AB på Kungliga Tekniska högskolans Campus i Stockholmsområdet. Potentiell produktion av solel har beräknats i samarbete med Apollon Energy Consulting AB där solpaneler liggandes på taket har jämförts med att vinkla solpanelerna på ställningar monterade på taket. Nettonuvärdet för investeringen har beräknats till 15 000 SEK då solcellerna monterats direkt på taket och till 10 000 SEK då solcellerna monterats på ställningar på taket. Vid beräkning av lönsamheten har en livslängd på 25 år och en kalkylränta på 5 procent antagits. Återbetalningstiden för båda fallen har uppskattats till cirka 13 år. Parametrar som påverkar nettonuvärdet är rådande elpriser, avskrivningstid, producerad mängd energi, investeringskostnader, bestämd kalkylränta och det statliga solcellsbidraget från länsstyrelsen. Studien visar att incitamenten till att investera i solceller är olika beroende på upplåtelseform och om investeringen sker vid nyproduktion eller vid ombyggnation av flerbostadshus. Bostadsrättsföreningar med god ekonomi har de starkaste incitamenten till att implementera solceller eftersom det bidrar till sänkta driftkostnader för fastigheten vilket på sikt kan innebära sänkta månadsavgifter, en ökning av lägenheternas försäljningsvärde samtidigt som de har kontroll över sina ekonomiska förutsättningar. Det långsiktiga ägandet medför att bostadsrättsföreningar inte bara betalar för investeringen utan också tar del av de besparingar som görs. Vid implementering av solceller vid ombyggnation av hyresrätter står fastighetsägaren för investeringen och det är också denne som tar del av de sänkta driftkostnaderna. Implementering av solceller ligger inte till grund för hyreshöjning för de boende. Vad gäller nyproducerade flerbostadshus kan solceller projekteras redan under projekteringsfasen vilket kan medföra lägre installationskostnader och en mer estetiskt tilltalande byggnad. Byggherren står till en början för investeringskostnaden medan fastighetsägaren tar del av besparingar i form av sänkta driftkostnader. Byggherren förväntar sig dock i stor utsträckning att få tillbaka investeringen då fastighetsägaren förvärvar byggnaden. Undoubtedly, more focus is given to renewable energy sources in recent times. Researchers and practitioners unite in expectations of a growth in solar energy installed capacity in Sweden during the coming years. Nonetheless, sustainable energy sources merely represent acomparatively small portion of total Swedish energy production. As such, a significant increase of this proportion is crucial in order to meet the UN directive goals. This study focuses on photovoltaic energy utilization on Swedish multifamily buildings with tenancy right and tenant ownership in Stockholm. A case study is done on a multifamily building at the campus of Royal Institute of Technology. Potential amount of energy produced from 70 photovoltaic panels has been calculated in two different states; one with solar panels mounted on rooftop standings in an optimum angle towards the sun, and the other with solar panels mounted directly on the rooftop facing up. Assuming a life time of 25 years and a 5 percent cost of capital the net present value for the investment has been calculated to 15 000 SEK with solar panels mounted directly on the rooftop and 10 000 SEK with panels mounted on standings. Payback time for both cases has been calculated to approximately 13 years. This study shows that there are different incentives for an investment in a photovoltaic solar farm depending on the tenure of the apartment building and whether it is a new- or reconstruction. Housing cooperatives with stable economy has the strongest incentives for implementing solar energy since it will contribute to lower operating cost of the building, which can result in lower monthly fees for households and increase the market value of the apartments. Due to the long-term ownership the housing cooperatives are paying for the investment and the households also take part of the savings. The property owner of an multifamily building with tenancy right invests in the solar farm and takes part of the savings due to lower operating costs during a rebuilding. The households are not affected economically. If the solar cells are implemented during a new construction there is possible to decrease the cost of installation and it is easier to construct an appealing building. Initially the construction company invests in the solar farm and the owner of the property is obtaining lower operating costs. However, the construction company expects to earn their investment back in connection with the sale of the apartment building. 

I samband med att elkonsumtionen ökar och att allt mer elkrävande utrustning installeras är det intressant att studera vilken metod som bäst lämpar sig för att kyla bort oönskad värme och ifall den värmen kan nyttjas där den är önskad. Målet med denna rapport är att ekonomiskt jämföra två olika lösningar för att kyla två serverhallar som står intill varandra. Ena lösningen är att ersätta kylmaskinerna med värmepumpar med kompletterande borrhål, där det är tänkt att köldmediumet passerar värmepumparna om det finns ett värmebehov. Den andra lösningen är att byta ut befintliga kylmaskiner mot modernare utrustning. Syftet med rapportens resultat är att det ska ligga som grund för ett investeringsbeslut av fastighetsägaren. Aktörerna i serverhallarna utvecklar en sammanlagd effekt om 104kW. Serverhallarnas sammanlagda area på ca 100m2 utgör bara en liten del av den 9877m2 stora fastigheten som är de lokaliserade i, övriga fastigheten fungerar som gymnasieskola. Arbetet har genomförts med hjälp av platsbesök, litteraturstudie, kartläggning av energiförbrukning, framtagning av varaktighetsdiagram och energibehovsberäkningar. Fastigheten har ett maxeffektbehov på 350kW och förbrukar 956000kWh, serverhallen kyls idag med tre kylmaskiner av äldre modell. Värmen som utvecklas i serverhallen används som primärvärme för att värma skolan men fastighetsägaren anser att det inte är så effektivt som det skulle kunna vara, samt att systemet klarar inte av att leverera en tillräckligt varm framledningstemperatur. En lösning med värmepumpar som skulle stå för 75% av effektbehovet tillför då 262,5kW och 717000kWh som innebär en energitäckningsgrad på 94% vilket medför att fjärrvärmeeffekten minskar från 220kW till 87,5kW. En kylmaskinslösning med tänkt kylmaskin klarar av att täcka 67% av effektbehovet och 86% av energibehovet. Fjärrvärmen skulle med kylmaskinslösningen minska från 220kW till 130kW. Investeringskostnaden för värmepumpslösningen med frikyla beräknas till 2090000kr och för kylmaskinen 750000kr. Nettobesparingen för 10 ...

The degree project was carried out in collaboration with Halmstad Fastighet AB. Two separate buildings with different uses of energy have been analyzed. The focus was on evaluating near-zero energy houses with solar power plants and associated battery storage to investigate profitability and dimensioning to form the basis for future constructions. Both properties are near-zero energy houses but differ in the use of electrical energy. It is currently unclear how the change in the dimensioning of the solar power plant and the battery storage will affect the profitability of two properties with different uses of energy. The method was quantitative. Simulation models in the Polysun software were created with the properties' reference house. Based on the simulations, profitability calculations were made to describe the difference in profit when changing the dimensioning. The work concludes that the total profitability increases with the size of the solar power plant, regardless of energy use, and battery storage is not profitable without price changes. ; Examensarbetet gjordes i samarbete med Halmstad Fastighet AB. Två olika fastigheter med olika elanvändning har analyserats, där fokuset låg på att utvärdera nära-nollenergihus med solkraftsanläggningar och tillhörande batterilager för att undersöka lönsamhet och dimensionering som ska ligga till grund för framtida byggnationer. Båda fastigheterna är nära-nollenergihus men skiljer sig åt i användning av elenergi. Det är idag oklart hur förändringen av dimensioneringen av solkraftsanläggningen och batterilagret påverkar lönsamheten i två fastigheter med skilda användning av elenergi. Metoden är av kvantitativ karaktär. Simuleringsmodeller i programvaran Polysun skapades med två fastigheter och dess solkraftsanläggningar med tillhörande batterilager som referens.Utifrån simuleringarna gjordes lönsamhetsberäkningar för att beskriva skillnad i vinst vid förändring av dimensionering. Slutsatserna av arbetet är att den totala lönsamheten ökar ju större solkraftsanläggningen ...

CSR (Corporate Social Responsibility) är ett omdebatterat begrepp kopplat till ansvar. Företag kan välja att frivilligt anta CSR av olika orsaker som exempelvis reglering, legitimitet eller tryck från olika intressenter medan statliga bolag har krav på sig från statligt håll. Ett sätt att kommunicera sitt ansvar är genom en hållbarhetsredovisning. Men hur kan CSR förenas med mål och strategier i praktiken och vilken inverkan har CSR på styrningen i en statlig organisation? Vårt syfte med denna studie är att bidra med kunskap till hur CSR påverkar strategiformulering och målstyrning inom en statlig organisation. Från ett externt perspektiv på samhällsnivå till ett internt perspektiv på organisations och individnivå har vi strävat efter att identifiera hur styrningen görs i praktiken inom en affärsenhet. Vi har gjort en kvalitativ fallstudie och samlat in empiri från fokusgruppsintervju, semistrukturerade intervjuer, företagsdokument och sociala medier. Från empirin har vi analyserat organisationens CSR-arbete i form av strategi, mål, styrning och hållbarhetsredovisning samt den institutionella inverkan på denna praktik. Vårt resultat visade att CSR är utsatt för ett institutionellt tryck från olika intressenter. Vidare visade resultatet att organisationen i vår studie lyckats väl med att förena CSR-teori med praktik. Informanterna på ledningsnivå framhöll miljöaspekten av CSR medan informanterna på enhetsnivå betonade den sociala aspekten som central. ; CSR (Corporate Social Responsibility) is a controversial term linked to responsibility. Companies may choose to voluntarily adopt CSR for different reasons such as regulation, legitimacy or pressure from various stakeholders while state companies have demands from state authorities. One way to communicate their responsibility is through a sustainability report. But how can CSR be combined with goals and strategies in practice and what impact has CSR management in a government organization? Our purpose has been to provide knowledge of how CSR affects strategy ...

Denna studie undersöker vilka drivkrafter som kan motivera hushåll att införskaffa solcellsanläggningar på hustaken för att producera egen el. Solcellspaneler ihopkopplade till ett system benämns ofta som PV-system(Photovoltaic system) och ger hushåll en möjlighet att minska elräkningen och möjligtvis få en ersättning för den el som inte konsumeras. Hur ersättningen för överskottselen ska utformas är inte beslutat i Sverige, frågan har debatterats under arbetets gång och har förmodligen stor påverkan till vilken drivkraft som kan bli dominerande. I andra länder med en mer mogen solcellsutbyggnad så har ekonomiska stöd i form av ersättningar identifierats som en drivande faktor, frågan är om svenska hushåll förväntar sig liknande styrmedel eller om alternativa motiv för tekniken finns. Sett till hur priserna för PV-system har utvecklats i Sverige men även Europa så kan en skillnad ses. Många Europeiska länder har uppnått en mer mogen marknad där installationskostnaden och priset för systemen är lägre än för Sverige. Priserna verkar stagnera mer men det finns fortfarande utrymme för att de svenska systemen kan minska i kostnad då marknaden fortfarande är relativt liten. Därmed finns en möjlighet att grundinvesteringen kan minska mer och ge incitament för tekniken. För att undersöka drivkrafterna för PV-system hos svenska hushåll så har en enkätundersökning konstruerats. Postenkäten skickades ut till 600 hushåll som alla var kunder till Karlstads Elnät AB, svarsfrekvensen var över förväntan och 254 enkäter blev besvarade. Från enkätsvaren så analyserades uppgifterna för att ge en överblick om åsikter för teknologin samt för att försöka se om en kategorisering av hushållen kunde utföras. Från resultaten så kan en positiv inställning till PV-system ses, trots de få installerade systemen i området så har många förtroende för teknologin och vill veta mer. Kännedom om att någon i bekantskapen har ett installerat system verkar nå ut långt, men en kunskapsöverföring kan inte ses hos de som känner någon med ett installerat system. Den dominerande drivkraften för att ta till sig PV-system var i undersökningen ekonomisk motiv. Få av respondenterna upplevde att de hade god kunskap, många såg bristande kunskap om tekniken och vilka ersättningar som gäller som tydliga barriärer för att installera ett PV-system. Ett stort intresse fanns hos respondenterna i undersökningen för att få mer information om systemet och dess villkor, av kommunikationskanalerna så föredrogs broschyrer och möjligheten att läsa om teknologin via hemsidor. Enligt kategoriseringarna av hushållen som genomfördes så sågs att drivkrafterna sällan ändrade sig, den potentiella marknad som finns för PV-system kräver ett tydligare incitament för att realiseras.

Jordens klimat varierar normalt över tid, men aldrig tidigare har klimatförändringarna varit så snabba och påtagliga. Stigande temperaturer, förhöjda havsnivåer och hotade ekosystem är till stor del en följd av människans miljöpåverkan som genom sitt utnyttjande av resurser och utsläpp bidrar till den utökade växthuseffekten. Alla berörs och samtliga måste ta sitt ansvar för att förhindra att detta fortskrider. Genom att förstå miljökonsekvenserna av sitt agerande kan bättre förutsättningar skapas för kommande generationer. Studier visar att byggbranschen står för nästan en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser, men att det fortfarande finns kunskapsluckor kring var miljöpåverkan är som störst. Genom klimatavtal, branschöverskridande forum och verktyg i form av livscykelanalyser och miljövarudeklarationer kan kunskapen lyftas. Ett flertal lättillgängliga verktyg med generiska data har utvecklats för livscykelanalyser av byggnader, men för anläggningssektorn finns ännu inte helt anpassade verktyg. I nuläget väljs grundläggningsmetod mestadels utifrån den ekonomiska aspekten, vilket bidrar till att miljöaspekten inte får önskvärt utrymme. Denna studie är en fallstudie som söker svar på vilken grundläggningsmetod som lämpar sig bäst ur ett hållbart och ekonomiskt perspektiv i en specifik jordprofil av lera som är vanligt förekommande kring Uppsala. För att lyfta kunskapen kring miljöpåverkan, jämfördes fyra vanliga grundläggnings-metoder: inblandningspelare med Multicem och lättfyllnadsmetoderna; lättklinker, skumglas och cellplast. Utifrån sättningsberäkningar i jordprofilen kunde dimensioneringar utföras av materialåtgång för respektive metod. Dimensioneringen användes sedan för att utföra kostnadsuppskattningar och beräkningar av klimatpåverkan, i form av koldioxidekvivalenter, under produktframställning och transporter till den specifika platsen. Utöver detta undersöktes bedömningen av det kemiska innehållet genom två miljödatabaser, BASTA och SundaHus. Resultatet visade att skumglas har den lägsta totala klimatpåverkan, där ungefär hälften av koldioxid¬utsläppen kommer från produktionen och resterande del från transporter. Det tyder på att det geografiska läget för grundläggningen spelar en väsentlig roll för resultatet av klimatpåverkan. Skumglas erhåller bästa betyg i BASTA och SundaHus men har den högsta totalkostnaden av de jämförda alternativen i studien. Inblandningspelare med Multicem som bindemedel har den lägsta totalkostnaden och den näst lägsta klimatpåverkan. Genom intervjustudien konstaterades att val av grundläggningsmetod främst avgörs av kostnaden vilket innebär att Multicem förmodligen skulle väljas i första hand. Utifrån kemiskt innehåll är bedömningen däremot ofullständig, eftersom Multicem ännu inte finns deklarerad i SundaHus. Sammanfattningsvis beror valet av grundläggningsmetod på ett flertal faktorer där företag måste värdera vilken faktor som har högst prioritet. The climate normally varies over time but never before has the climate change been so rapid and tangible. Rising temperatures, elevated sea levels and endangered ecosystems are consequences of human impact on the environment. The use of resources and emissions contributes to the increased impact on the greenhouse effect. Everyone is affected by the climate change and must take his or her responsibility to create better conditions for future generations by understanding the environmental consequences of his or her actions. Studies reveal that the construction industry accounts for almost one third of the total greenhouse gas emissions but there are still gaps in knowledge about the environ¬mental impact. The knowledge can increase through agreements on climate actions, industry-wide forums and tools such as life-cycle assessments and environmental product declarations. Several available tools with generic data have been developed for life-cycle assessments of buildings, but for the infrastructure sector the tools are still not fully developed. Today, the foundation method is mostly chosen based on the economical aspect, and the environmental aspect is not given priority. The aim of this case study is to investigate which foundation method is best suited from an environ-mentally sustainable and economical perspective in a specific soil profile of clay which is common around Uppsala. To raise awareness of environmental impact, four common foundation methods were compared: deep soil mixing with Multicem and light filling methods; expanded clay lightweight aggregate, foam glass and expanded polystyrene foam. Based on settlement calculations in the soil profile, dimensions could be made for consumption of material for each method. The consumption of material was used to make estimations of costs and calculations of climate effect, in terms of carbon dioxide equivalents, during production of the material and transport to the specific location. In addition, the assessment of the chemical content was examined through two environmental databases, BASTA and SundaHus. The result revealed that foam glass has the lowest total climate effect, where about half of the carbon dioxide emissions come from production and the remainder from transport. This indicates that the geographical location of the foundation is important for the result of the climate impact. Foam glass receives the best ratings in BASTA and SundaHus but has the highest total cost of the compared alternatives in the study. Deep soil mixing with Multicem as binder has the lowest total cost and the second lowest climate impact. Through the interview study, it was found that the choice of foundation method is mainly determined by the cost, which means that Multicem would probably be prefered. Based on chemical content the assessment is incomplete since Multicem has not been declared in SundaHus. In summary, the choice of foundation method depends on a number of factors in which companies must evaluate which factor has the highest priority.

Responsible entrepreneurship is something that is making an impact in society and is taking amore important place among companies, and a concept associated with this is corporate social responsibility. It is a collective name for the responsibility companies are expected to take from society, including taking into account working conditions for employees and environmental impact. The following work intends to investigate how companies that are among Sweden's top 20 most sustainable companies list work with Corporate social responsibility (CSR). The purpose of the work is to understand how the companies work with CSR and this by analyzing and comparing the companies Systembolaget, Ikea and Stena recycling, which are all among the top 20 most sustainable companies in Sweden in 2020. Through relevant theory we have formed an interview guide as a basis for data collection. In total three respondents were interviewed, all of whom had a leading role in corporate responsibility. With an interview guide based on the four aspects of CSR economically, socially, environmentally and ethically a data has been collected. Through an inductive approach, we have drawn conclusions in relation to theory and literature. Since then, through analysis of empirical data, an understanding has been created in how companies work with CSR and how they relate to the theories. The results of the interviews showed that the companies work with CSR and in terms of the different aspects of CSR, there are similarities and differences between the companies. A common denominator for all companies is that of CSR in general. They believe that taking responsibility is part of running a company as the companies are part of society and have a great deal of influence. Furthermore, companies want to be considered legitimate and then take responsibility for their actions. Ansvarsfullt företagande är något som tar allt större och viktigare plats bland företagen och ett begrepp som förknippas med detta är Corporate social responsibility. Det är ett samlingsnamn för ansvaret företagen förväntas ta av samhället, där bland att ta hänsyn till arbetsvillkor för medarbetare och miljöpåverkan. Följande arbete avser att undersöka hur företag som återfinns bland Sveriges topp 20 mest hållbara företaget lista arbetar med Corporate social responsibility (CSR). Syftet med arbetet är att förstå hur företagen arbetar med CSR och detta genom att analysera och jämföra företagen Systembolaget, Ikea och Stena recycling som alla finns bland topp 20 mest hållbara företagen i Sverige år 2020. Genom relevanta teori har vi format en intervjuguide som underlag för datainsamlingen. Totalt sett intervjuades tre respondenter där alla hade en tongivande roll i företagens ansvarstagande. Med en intervjuguide baserad på de fyra aspekter av CSR ekonomiskt, socialt, miljö och etisk har en data samlats in. Genom en induktiv ansats har vi dragit slutsatser i relation till teori och litteratur. Sedan genom analys av empirisk data har förståelse skapats i hur företagen jobbar med CSR och hur de förhåller sig till teorierna. Resultat av intervjuerna visade att företagens arbetar med CSR och vad det gäller de olika aspekterna om CSR finns det likheter och skillnader mellan företagen. En gemensam nämnare för alla företagen är det på CSR i allmänhet. De anser att ansvarstagande är en del av att styra ett företag då företagen är del av samhället och har ett stort inflytande. Vidare vill företagen anses vara legitima och tar då ansvar för sina handlingar.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns något sammanband mellan hållbarhetsarbete och lönsamheten hos de företag som är noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Metod: För att uppnå syftet med studien har en kvantitativ metod använts. En tvärsnittsdesign har varit grunden för de statistiska undersökningarna. Den empiriska data som har samlats in är av sekundär art där hållbarhetsarbetet har operationaliserats med hjälp av Folksam index för året 2013. Måtten på företagens lönsamhet består av nyckeltalen avkastning på eget kapital, avkastning på sysselsatt kapital och vinstmarginal. Dessa mått är inhämtade från företagens årsredovisningar från räkenskapsåret 2015. Vidare har den insamlade data analyserats med hjälp av deskriptiv statistik, Pearsons korrelationstest och linjära regressioner. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar hur ett positivt samband finns mellan samtliga nyckeltal som berör den finansiella lönsamheten i företagen och dess redovisade hållbarhetsdata. Avkastningen på eget kapital har ett svagt positivt samband med en signifikansnivå på 0,05. Avkastning på sysselsatt kapital har ett svagt positivt samband där signifikansnivån 0,1 analyserades. Vinstmarginalen har det starkaste sambandet med en förklaringsgrad på 52,1 procent och en signifikansnivå på 0,01. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att göra en studie under en längre period, men även att jämföra hållbarhetsarbete inom Europa. Den nya lagen som träder i kraft under 2017 är även en intressant ståndpunkt. Detta för att se hur det kan påverka sambandet mellan hållbarhetsarbete och lönsamhet. Uppsatsens bidrag: Denna studies praktiska bidrag visar hur sambandet mellan noterade företag hållbarhetsarbete och lönsamhet ser ut. År 2013 var de ungefär 226 företag som redovisade sitt hållbarhetsarbete vilket även utformar studiens population. Det teoretiska bidraget i denna studie är att se vilket samband hållbarhetsarbete och lönsamhet verkligen har och studien berör tre olika mått på företagens ...

On behalf of Halmstads Energi och Miljö (HEM) this paper investigates the possibilities to reduce power peaks in their district heating production through demand side management. The purpose with this paper is to reduce the power peaks with 10 MW and investigate which customers or areas HEM should focus on. In addition, two bottlenecks in the district heating network are analyzed by the effects of demand side management. A theoretical model of demand side management was constructed. The model uses hourly data from production and endeavor to daily average values. The model also included parameters such as storage capacity and manipulated outdoor temperature. The results from demand side management relates to the total daily variations of the district heating system. The demand side management has been applied to a selection of 214 substations and three independent demand side management schemes for the year of 2016, one for each bottleneck and one for the total 214 substations. The choice of substations for demand side management is based on which buildings are connected to them. Criteria for the selection are buildings with high thermal mass, which give high thermal inertia and buildings with high heat demand (large apartment buildings). It is of great interest to investigate how demand side management affects the indoor temperature in selected buildings because limit values cannot be exceeded. The result shows that the power peaks can be reduced by 11.7 MW (mean value) for the whole year excluding the months of spring and summer and for the winter months 13.1 MW (mean value). The reasons why the power peaks can be reduced to a greater extent during the winter months was due to a larger heat demand and heat load variations. Two bottleneck areas applied one theoretic demand side management scheme each where power peaks can be reduced by 0.63 MW(mean value) and 0.7 MW(mean value) excluding spring and summer months and 0.71 and 0.72 only including winter months. The profit from reducing the power peaks for HEM is ...