• Energy Research
• Restricted close
• SE close
• Swedish close

Oskarshamn is one of the municipalities being discussed as a possible site for disposal of nuclear waste from the Swedish nuclear power plants, and there has been inquiries made for a pilot study in the area. In view of this the local council of Oskarshamn appointed a ´Youth team´, consisting of ten young politicians from all political parties represented in the local council. The aim of the team was to inform and create debate among adolescents about how to store the radioactive waste from nuclear power plants. The purpose of this survey, addressed to young people in Oskarshamn, was to shed light on their opinion towards a pilot study and possible disposal of nuclear waste in Oskarshamn. The respondents had to answer questions about their opinion on the use of nuclear power in Sweden, if they believed nuclear power to be abolished by year 2010, and about their general interest in issues concerning energy and nuclear power. Other questions concerned risks associated with nuclear power, the influence different groups have/ought to have when it comes to disposal of nuclear waste, and if the respondent would accept a decision to dispose nuclear waste in Oskarshamn. A number of questions dealt with the suggested pilot study; if the respondent was for or against a pilot study; who should decide about the pilot study; if there had been enough information about the study; and if the respondent had attended any meeting, signed any petition, contacted any politician, contacted or participated in mass media, or tried to influence anyone´s opinion on any issue concerning the pilot study. The respondents also had to state the issues they considered to be important to study in a pilot study. Furthermore the respondents had to give their opinion about a number of risks discussed in connection with disposal of nuclear waste in Oskarshamn. Other questions concerned the influence on job opportunities and tourism. Demographic items include age, gender, marital status, children, education, occupation, and trade union membership. Oskarshamn is one of the municipalities being discussed as a possible site for disposal of nuclear waste from the Swedish nuclear power plants, and there has been inquiries made for a pilot study in the area. In view of this the local council of Oskarshamn appointed a 'Youth team', consisting of ten young politicians from all political parties represented in the local council. The aim of the team was to inform and create debate among adolescents about how to store the radioactive waste from nuclear power plants. The purpose of this survey, addressed to young people in Oskarshamn, was to shed light on their opinion towards a pilot study and possible disposal of nuclear waste in Oskarshamn. The respondents had to answer questions about their opinion on the use of nuclear power in Sweden, if they believed nuclear power to be abolished by year 2010, and about their general interest in issues concerning energy and nuclear power. Other questions concerned risks associated with nuclear power, the influence different groups have/ought to have when it comes to disposal of nuclear waste, and if the respondent would accept a decision to dispose nuclear waste in Oskarshamn. A number of questions dealt with the suggested pilot study; if the respondent was for or against a pilot study; who should decide about the pilot study; if there had been enough information about the study; and if the respondent had attended any meeting, signed any petition, contacted any politician, contacted or participated in mass media, or tried to influence anyone's opinion on any issue concerning the pilot study. The respondents also had to state the issues they considered to be important to study in a pilot study. Furthermore the respondents had to give their opinion about a number of risks discussed in connection with disposal of nuclear waste in Oskarshamn. Other questions concerned the influence on job opportunities and tourism. Demographic items include age, gender, marital status, children, education, occupation, and trade union membership.

Studien syftar till att undersöka klimatmedvetenhet i relation till matvanor hos en grupp unga svenska vuxna, och att undersöka dess samband med fysisk aktivitetsnivå och kön. Följande forskningsfrågor ställdes: Hur kan sambandet mellan matvanor, aktivitetsnivåer och kön förstås i termer av energiintag, koldioxidavtryck och proteinkällor? Hur påverkar olika aspekter av matvanor koldioxidavtrycket? Hur beaktas hållbarhet inom ramen för matvanor? Denna studie använde en mixed-method-ansats som kombinerade intervjuer och data från projektet Measuring Energy Expenditure and Dietary Intake at Different Activity Levels (MEDAL). En sju dagars matregistrering gav detaljerade insikter i deltagarnas matintag med fokus på proteinkällor och koldioxidavtryck (CO2e). Deltagare i åldrarna 18-40 rekryterades från Göteborgs universitet och lokala idrottsklubbar mellan oktober 2020 och april 2021. De delades in i två grupper baserat på deras fysiska aktivitetsnivåer, enligt WHO riktlinjer. Datainsamlingen inkluderade semistrukturerade intervjuer och en sju dagars matregistrering med hjälp av onlineverktyget Nutrition Data. Energiförbrukning i vila mättes med indirekt kalorimetri. Intervjuerna undersökte matköpsvanor, kostpreferenser och klimatpåverkan utan att direkt informera deltagarna om klimatfokuset för att undvika bias. Kvantitativa data analyserades med statistiska tester, medan kvalitativa insikter triangulerades med kostregistreringarna för att bedöma eventuellt klimatmedvetna och hållbara matvanor. Analysen guidades av social praktik teori, med fokus på samspelet mellan deltagarnas attityder och beteenden. Statistisk analys genomfördes med SPSS, och signifikanta resultat bestämdes med ett p-värde på 0,05 eller lägre. This study employed a mixed-method approach combining interviews and data from the Measuring Energy Expenditure and Dietary Intake at Different Activity Levels (MEDAL) project. A seven-day food record provided detailed insights into participants' food intake, focusing on protein sources and carbon footprint (CO2e). Participants, aged 18-40, were recruited from Gothenburg University and local sports clubs between October 2020 and April 2021. They were divided into two groups based on their physical activity levels, following WHO guidelines. Data collection included semi-structured interviews and a seven-day food record using the Nutrition Data online tool. Resting energy expenditure was measured using indirect calorimetry. The interviews explored food shopping habits, dietary preferences, and climate impact considerations without directly informing participants of the climate focus to avoid bias. Quantitative data were analyzed with statistical tests, while qualitative insights were triangulated with food records to assess climate-conscious and sustainable food consumption practices. The analysis was guided by social practice theory, focusing on the interplay between participants' attitudes and behaviors. Statistical analysis was conducted using SPSS, and significant findings were determined with a p-value of 0.05 or lower.

I studiet av kärnkraftsfrågan i valet 1976 ingår två undersökningar, dels en intervjuundersökning av väljarna - Väljarna och kärnkraften - dels föreliggande undersökning som är en innehållsanalys av energidebatten i massmedia. Datainsamlingen innefattar en systematisk genomgång av 20 dagstidningar under fem veckor hösten 1976. Totalt registrerades 2807 ledare, nyhetsartiklar, insändare, annonser, krönikor m.m. som innehöll stoff kring kärnkraften eller energiproblemen i allmänhet. Enkätens kvalitet har prövats - bortfallens jämnhet mot tillgängliga registerdata och föregående enkäters karakteristika, svarens inbördes logik och fullständighet. Statistisk vägning har utförts för mindre över- och underrepresentation av befolkningsgrupper i ett 48-cellersmönster. This study was conducted in connection with the 1976 election study in order to study how the question of nuclear power has been handled by the press. Twenty daily newspapers were analysed during five weeks in the autumn 1976. The papers analysed were chosen after their political preferences in order to represent the different views of the major political parties. The study includes 2807 editorials, articles, advertisements and other materials containing views on the use of nuclear power.

Under sommaren 2018 utbröt de hittills största skogsbränderna i svensk modern historia. Dessa bränder hade stor inverkan på lokalsamhällen och skogsbruket, och startade även nationella debatter om klimatförändringar, skogsbruk, biologisk mångfald och de infrastrukturella utmaningarna för beredskap inför extremt väder. Syftet med detta projekt är att studera hur lokalsamhällen som särskilt drabbats av skogsbränderna 2018 mobiliserade lokala resurser för att hantera krisen, hur drabbade berättar om krisen och dess efterdyningar och vad krisen ledde till när det gäller strategier och medvetenhet om hållbar utveckling i framtiden. Genom digital etnografi, kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer undersöks tre frågor: 1. Hur agerade boende och andra engagerade i lokalsamhällen under skogsbranden? 2. Hur minns och berättar människor om skogsbranden? 3. Påverkar lokal historia och skogsbrukstraditioner och praktiker hur lokalsamhällen föreställer sig möjliga scenarier för framtiden? Genom ett etnografiskt tillvägagångssätt önskar vi fånga spänningarna mellan det som varit, det som är och den möjliga framtiden, med utgångspunkt att avtäcka potentialen för motståndskraftiga samhällen i en värld av globala klimatförändringar. Studien bidrar med etnografisk kunskap om hur katastrofer kan hanteras och hur de ändrar individuella och kollektiva kulturella normer och föreställningar om tid, liksom hantering av resurser i lokalsamhällen. Datamaterialet består av pseudonymiserade intervjuer med drabbade i bygderna. Tillgänglig metadata beskriver intervjuerna. In the summer of 2018, wildfires erupted in Swedish forests at a magnitude without precedence in modern Swedish history. The purpose of this project is to study how local communities particularly affected by the wildfires in 2018 mobilized local resources to cope with the crisis, how local residents narrate the crisis and its aftermath, and what the crisis led to in terms of strategies and awareness of sustainable development in the future. Through digital ethnography, qualitative interviews and focus group interviews the project examines three questions: 1. How did local residents act during the actual events of the wildfire? 2. How are the wildfires and the mobilizations remembered and narrated? 3. Does local history and forestry traditions and practices impact on how local communities imagine possible futures? Through an ethnographic approach, we wish to capture the tensions between the past, the present and the possible future, with the idea of trying to show the potential for resilient communities in a world of global climate change. This study contributes ethnographic insight into how disaster can be managed and how it changes individual and collective cultural norms and conceptions of time, as well as management of resources in local communities. The data consists of pseudonymized transcripts of interviews. Accessible metadata describes the interviews.

1970-talets diskussioner kring den framtida energiförsörjningen och kärnkraften inleddes i endräktens tecken. Samtliga partier ställde sig bakom riksdagsbesluten 1970 och 1971 om att Sverige skulle bygga 11 kärnkraftsaggregat. Den partipolitiska enheten bröts först på våren 1973 då Thorbjörn Fälldin och centerns riksdagsgrupp tog ställning mot kärnkraften. Oljekrisen satte ett halvår senare energifrågorna i centrum för den politiska debatten och en intensiv opinionsbildningsprocess inleddes. De politiska partierna engagerade sig t ex under hösten 1974 i en rådslagsverksamhet med sina medlemmar för att informera om energiproblemen och pejla opinionsströmningarna. Under denna period utformades partiernas energipolitiska program. I maj 1975, när riksdagen fattade beslut om energiplanen för den närmaste 10-årsperioden fram till 1985, avslutades den första fasen i den politiska process som inletts två år tidigare. Frontlinjerna var upprättade och båda sidor hade formerat sina styrkor. Socialdemokraterna och moderaterna förordade en utbyggnad av kärnkraften och ville bygga 13 aggregat. Även folkpartiet var för en satsning på kärnkraften men ville, i enlighet med 1971 års riksdagsbeslut, inte bygga fler än 11 aggregat. Centern och vänsterpartiet kommunisterna gick däremot emot en utbyggnad av kärnkraften och centerpartiet förordade en avvecklingsplan för de aggregat som redan var i drift. Undersökningens frågeställningar berör väljarnas reaktioner inför den energipolitiska debatten och inför den partipolitiska konflikten om kärnkraftens utbyggnad. Undersökningen genomfördes i två steg med en intervjuomgång före valet och en andra efter valet. Cirka 1 000 personer intervjuades under två veckor i augusti och ungefär 1500 under tre veckor i september och oktober. Efter valet skickades en postenkät till de personer som intervjuats före valet med frågor om vilket parti man röstat på och vid vilken tidpunkt man bestämde sig för att stödja det parti man röstade på. The study is made in connection with the 1976 parliament election and it describes the voters knowledge about and attitudes towards different energy sources in general and nuclear power in particular. At the same time the press was monitored for the same questions, see SSD 0079 ´The press and nuclear power 1976´.

Den 23 mars 1980 genomfördes i Sverige en folkomröstning i kärnkraftsfrågan. Omröstningen gällde tre alternativ som kortfattat kan beskrivas: Alternativ 1 - Kärnkraften skall avvecklas i den takt som är möjlig. Endast de 12 kärnkraftsreaktorer i drift, färdiga eller under arbete skall användas. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Alternativ 2 - Kärnkraften skall avvecklas i den takt som är möjlig. Endast de 12 kärnkraftsreaktorer i drift, färdiga eller under arbete skall användas. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft av betydelse skall ägas av stat och kommun. Alternativ 3 - Nej till fortsatt utbyggnad av kärnkraften. Avveckling av de sex reaktorer som är i drift inom högst 10 år. Folkomröstningsundersökningen 1980 omfattar flera olika intervjustudier med väljare före, under och efter 1980 års folkomröstning om kärnkraften. Den undersökning som presenteras här är huvudundersökningen, dvs den kampanjstudie som gjordes under våren 1980. Folkomröstningsundersökningens postenkät skickades dessutom till urvalet vid 1979 års valundersökning. Därigenom skapades två trestegspaneler omfattande 1976-1979-1980 respektive 1979-1980-1982. De personer som ingick i 1979 års valundersökning finns inte med i huvudundersökningen. Rösträttsåldern vid 1980 års folkomröstning var 18 år. Dessutom beslutade riksdagen att de utländska medborgare som haft kommunal rösträtt vid 1979 års val skulle ha rösträtt i folkomröstningen. Kommunal rösträtt har utländska medborgare som bott i Sverige under minst tre år. Folkomröstningsundersökningen genomfördes som en trestegs panelstudie, vilket innebar att samma personer intervjuades vid flera olika tillfällen. Urvalet delades dessutom upp i tre för hela valmanskåren representativa delurval om cirka 660 personer i varje. Dessa delurval intervjuades under olika veckor. Genom denna uppläggning hade man möjlighet att följa opinionsutvecklingen under hela valkampanjen. Första steget i panelen var en telefonintervju som ägde rum någon gång under perioden 21 januari - 10 februari 1980. Panelens andra steg bestod av en besöksintervju någon gång under perioden 25 februari till 16 mars. Slutligen skickade man direkt efter folkomröstningen ut en postenkät till de personer som ställt upp i telefon- och/eller besöksintervjun. Huvuddelen av frågorna handlar om kärnkraft och andra former av energikällor, men det ingår även ett antal frågor som brukar ingå i en ordinarie valundersökning. Syfte: Förklara varför väljare röstar som de gör och varför val slutar som de gör. Spåra och följa trender i svensk valdemokrati och göra jämförelser med utvecklingen i andra länder. In March 1980 a referendum on nuclear power took place. People entitled to vote in local elections were also entitled to vote in the referendum. The respondents were questioned three times; firstly by a telephone interview during the period January 21-February 10, secondly by an interview during the period February 25 to March 16 and finally a mail survey were sent to the respondent after the referendum. The main part of the questions were about nuclear power and other types of supply of energy, but there are also a number of questions similar to those held in an ordinary election study. Purpose: Explain why people vote as they do and why an election ends in a particular way. Track and follow trends in the Swedish electoral democracy and make comparisons with other countries.