• Energy Research
• Open Access close
• Restricted close
• US close
• GB close
• CN close
• Swedish close

This report is written within the Swedish Wool Initiative project, funded by Vinnova. The project aims at increasing the competitiveness for Swedish wool and contributing to a more sustainable and circular textile industry through developing circular products based on discarded Swedish wool. Apart from project leader Axfoundation, project partners include actors from the textile industry, supply chain as well as from research and innovation. The report describes the results of a working package focusing on the sustainability of Swedish wool. The study aimed at looking into methodological choices applied in sustainability assessments of sheep and wool production, as well as to investigate results of sustainability impact assessments of the production. Based on this, the study aimed to highlight potentially missing aspects in previous assessments as well as to compare the impacts of Swedish production in relation to production in other countries. For studies assessing wool at farm-gate, a functional unit of per kg of greasy wool was found to be a common choice. Using such functional unit has been criticized for not relating to the function of the fiber which for comparison should be expanded to include its quality and durability. For the reviewed assessments of woolen garments, these were commonly assessed from a cradle to grave perspective, with a functional unit including a definition of a specific weight as well as lifetime, which is preferable as this makes it possible to compare the function of different garments. Concerning handling multi-functionality of production systems, most studies were found to apply one or several allocation strategies to distribute the environmental burdens between the by-products. The choice of allocation factors was found to vary substantially between the reviewed studies which had large implications on overall results. Studies covering Swedish production were found to apply a low or no allocation to wool, due to the low economic revenues of wool. In comparison, studies covering the production in other countries were found to use higher economic allocation factors. This was explained by a higher level of specialization of wool production in combination with larger extent of wool takencare of, which increase its economic revenues and thus allocation factors. On comparing the environmental impact categories and indicators recommendedby frameworks and the ones currently applied in the literature, large overlapswere found. Overall, all environmental impact categories recommended by the reviewed frameworks were found to be used in the studied literature, although no single study was found to cover all aspects in either of the frameworks. The indicators recommended by the studied frameworks were not always applied by the reviewed studies. For example, the impact category of land use and land system change is commonly investigated through assessing overall land use, but is recommended to include indicators on soil health by e.g. the Product Environmental Footprint guidelines. In the workshop with actors from different parts of the supply-chain of Swedish wool, environmental perspectives given top priority included climate impact, chemical use in production, biodiversity and resource efficiency. Climate impact and resource use were found to be among the most applied indicators in the literature. Chemical use in production and biodiversity were on the other hand rarely assessed. Thus, future studies assessing the environmental sustainability of Swedish wool could ideally include these aspects. Few studies covering social and economic dimensions were found. The participants in the workshop highlighted animal welfare and profitability among top priorities of social and economic perspectives to be included in a sustainability assessment of Swedish wool. No conclusions could be drawn on the climate impact of Swedish sheep or wool production systems compared to other countries, as the studies vary in analyzed production systems, as well as methodological choices, e.g. regarding the functional units and impact assessment method chosen. However, considering the low allocation factors assigned to Swedish wool in the identified studies, this result in substantially lower climate impact for wool up to farm-gate, compared to the results reported by other studies. Swedish sheep farming has been highlighted to impact positively on several of the Swedish Environmental Objectives, e.g. through grazing animals sustaining biodiversity conservation of threatened species in Swedish semi-natural pastures. Another often lifted benefit for Swedish agriculture is the potential carbon sequestration due to grass ley production. However, several studies were found tohighlight the same attributes to sheep and wool production in other countries worldwide, as the farming systems to a large extent are extensive pastoral-based systems. Regarding other potential benefits often highlighted for Swedish production of sheep and wool, these include animal welfare regulations. On comparing Swedish regulations to legislation and literature for other production countries, potential added values from Swedish production compared to other countries were found, e.g. with regards to use of veterinary antibiotics and medical interventions.  Den här rapporten är skriven inom ramen för projektet The Swedish Wool Initiative, som finansieras av Vinnova och drivs av Axfoundation. Projektet syftar till att öka svensk ulls konkurrenskraft och att bidra till en mer hållbar och cirkulär textilindustri. I projektet ingår olika aktörer från den svenska industrin ochvärdekedjan av svensk ull, samt aktörer från forskning och innovation. Rapporten beskriver resultatet av ett arbetspaket inom projektet som har fokuserat på hållbarheten av svensk ull. Studien har syftat till att ge bakgrund till hur tidigare studier rapporterar kring hållbarheten av ull, dels vad gäller olika metodval som används, dels kring rapporterade resultat av hållbarheten. Baserat på detta lyfts i rapporten potentiella luckor från tidigare studier och pekar på vad som kan tas hänsyn till i framtida studier. Vidare görs en jämförelse mellan rapporterade resultat av svensk produktion och den i andra länder. I genomgången av tidigare studier som undersöker hållbarheten av ull inom primärproduktionen och till gårdsgrind, fanns att en funktionell enhet per kgvanligtvis används. Att använda en funktionell enhet per kg har dock kritiserats då den inte tar hänsyn till funktionen av fibern. För en mer nyanserad jämförelse mellan olika fibertyper bör den funktionella enheten innehålla ett mått som relaterar till dess kvalitet och slitstyrka. För de studier som undersökte ullplagg användes vanligen en funktionell enhet som inkluderar en specifik vikt på plaggetoch som relaterar till dess livstid, vilket är att föredra eftersom det möjliggör att funktionen av olika plagg går att jämföra. De flesta genomgångna studier hanterar allokering av biprodukter med en eller flera allokeringsmetoder för att fördela miljöpåverkan. Val av allokeringsfaktor visade sig variera stort mellan studierna och hade stor inverkan på resultatet. I de studier som rörde svensk lammproduktion allokerades ingen eller en mycket liten del av miljöpåverkan till ullen, på grund av den låga ekonomiska avkastningen för ull jämfört med lammkött och andra biprodukter. I studier som undersöker produktionen i länder såsom Australien och Nya Zeeland var allokeringen till ull betydligt högre. Detta kan förklaras av att en högre grad av specialisering skett mot att tillvarata både ull och kött, vilket ökar ullens ekonomiska värde och därmed de ekonomiska allokeringsfaktorerna. Stora överlapp hittades i jämförelsen av de miljöpåverkanskategorier och indikatorer som rekommenderas av olika ramverk och de som används i litteraturen. Alla kategorier som rekommenderas av de genomgångna ramverken används i litteraturen, men ingen studie applicerar alla de rekommenderade aspekterna. Många studier använder också andra indikatorer än de som rekommenderas av ramverken. Till exempel använder studier som undersöker markanvändning och förändrad markanvändning, ofta en indikator som baseras på total markyta, medan ramverk rekommenderar att en koppling görs mellan markanvändningen och dess påverkan på markhälsa. En workshop hölls under projektet med dess medlemmar, med syftet att undersöka vilka fokusområden en studie av svensk ulls hållbarhet bör ha. Inom miljöpåverkan lyftes klimatpåverkan, användning av kemikalier, biologiskmångfald och resurseffektivitet som nyckelkategorier att ta med i en hållbarhetsanalys. Klimatpåverkan och resursanvändning var två av de kategorier som används mest i den genomgångna litteraturen. Däremot var det få studier som undersökte kemikalieanvändning och biologisk mångfald vilket är viktiga aspekter att ta hänsyn till i framtida studier av den miljömässiga hållbarheten av svensk ull. Det finns i dagsläget få studier som täcker sociala och ekonomiskadimensioner av hållbarhet av ull. Deltagarna på workshopen pekade på djurvälfärd och lönsamhet som prioriterade indikatorer som bör inkluderas i framtida studier av svensk ulls sociala och ekonomiska hållbarhet. På grund av olika metodval kunde inga slutsatser dras från de svenska studier som undersöker klimatpåverkan av produktionen av lamm, jämfört med studier av produktionen i andra länder. Eftersom allokeringsfaktorerna för den svenska ullen däremot sågs vara betydligt lägre än andra länders produktion får svensk ull i dagsläget ett lägre klimatavtryck jämfört med den ull som produceras i andra länder. Svensk produktion av får och lamm lyfts ofta som viktig inom flera områden i det svenska miljömålssystemet, till exempel vad gäller betande djur på svenska naturbetesmarker som bidrar till den biologiska mångfalden. Ett annat mervärde som ofta lyfts för det svenska jordbruket och produktionen av får och lamm är potentialen för kolinlagring i odlingen av vallgrödor. I flertalet studier som undersöktes inom projektet lyftes dock liknande aspekter för produktionen i andra länder, och inga slutsatser har kunnat dras om den svenska produktionen kan anses bidra till ökade mervärden i jämförelse med produktionen i andra länder. Vad gäller andra områden pekar resultatet från projektet att den svenska produktionen har potentiella mervärden mot andra länder inom djurhälsa och djurvälfärd, till exempel i fråga om den låga användningen av antibiotika och inom medicinska insatser i produktionen.

This report is written within the Swedish Wool Initiative project, funded by Vinnova. The project aims at increasing the competitiveness for Swedish wool and contributing to a more sustainable and circular textile industry through developing circular products based on discarded Swedish wool. Apart from project leader Axfoundation, project partners include actors from the textile industry, supply chain as well as from research and innovation. The report describes the results of a working package focusing on the sustainability of Swedish wool. The study aimed at looking into methodological choices applied in sustainability assessments of sheep and wool production, as well as to investigate results of sustainability impact assessments of the production. Based on this, the study aimed to highlight potentially missing aspects in previous assessments as well as to compare the impacts of Swedish production in relation to production in other countries. For studies assessing wool at farm-gate, a functional unit of per kg of greasy wool was found to be a common choice. Using such functional unit has been criticized for not relating to the function of the fiber which for comparison should be expanded to include its quality and durability. For the reviewed assessments of woolen garments, these were commonly assessed from a cradle to grave perspective, with a functional unit including a definition of a specific weight as well as lifetime, which is preferable as this makes it possible to compare the function of different garments. Concerning handling multi-functionality of production systems, most studies were found to apply one or several allocation strategies to distribute the environmental burdens between the by-products. The choice of allocation factors was found to vary substantially between the reviewed studies which had large implications on overall results. Studies covering Swedish production were found to apply a low or no allocation to wool, due to the low economic revenues of wool. In comparison, studies covering the production in other countries were found to use higher economic allocation factors. This was explained by a higher level of specialization of wool production in combination with larger extent of wool takencare of, which increase its economic revenues and thus allocation factors. On comparing the environmental impact categories and indicators recommendedby frameworks and the ones currently applied in the literature, large overlapswere found. Overall, all environmental impact categories recommended by the reviewed frameworks were found to be used in the studied literature, although no single study was found to cover all aspects in either of the frameworks. The indicators recommended by the studied frameworks were not always applied by the reviewed studies. For example, the impact category of land use and land system change is commonly investigated through assessing overall land use, but is recommended to include indicators on soil health by e.g. the Product Environmental Footprint guidelines. In the workshop with actors from different parts of the supply-chain of Swedish wool, environmental perspectives given top priority included climate impact, chemical use in production, biodiversity and resource efficiency. Climate impact and resource use were found to be among the most applied indicators in the literature. Chemical use in production and biodiversity were on the other hand rarely assessed. Thus, future studies assessing the environmental sustainability of Swedish wool could ideally include these aspects. Few studies covering social and economic dimensions were found. The participants in the workshop highlighted animal welfare and profitability among top priorities of social and economic perspectives to be included in a sustainability assessment of Swedish wool. No conclusions could be drawn on the climate impact of Swedish sheep or wool production systems compared to other countries, as the studies vary in analyzed production systems, as well as methodological choices, e.g. regarding the functional units and impact assessment method chosen. However, considering the low allocation factors assigned to Swedish wool in the identified studies, this result in substantially lower climate impact for wool up to farm-gate, compared to the results reported by other studies. Swedish sheep farming has been highlighted to impact positively on several of the Swedish Environmental Objectives, e.g. through grazing animals sustaining biodiversity conservation of threatened species in Swedish semi-natural pastures. Another often lifted benefit for Swedish agriculture is the potential carbon sequestration due to grass ley production. However, several studies were found tohighlight the same attributes to sheep and wool production in other countries worldwide, as the farming systems to a large extent are extensive pastoral-based systems. Regarding other potential benefits often highlighted for Swedish production of sheep and wool, these include animal welfare regulations. On comparing Swedish regulations to legislation and literature for other production countries, potential added values from Swedish production compared to other countries were found, e.g. with regards to use of veterinary antibiotics and medical interventions.  Den här rapporten är skriven inom ramen för projektet The Swedish Wool Initiative, som finansieras av Vinnova och drivs av Axfoundation. Projektet syftar till att öka svensk ulls konkurrenskraft och att bidra till en mer hållbar och cirkulär textilindustri. I projektet ingår olika aktörer från den svenska industrin ochvärdekedjan av svensk ull, samt aktörer från forskning och innovation. Rapporten beskriver resultatet av ett arbetspaket inom projektet som har fokuserat på hållbarheten av svensk ull. Studien har syftat till att ge bakgrund till hur tidigare studier rapporterar kring hållbarheten av ull, dels vad gäller olika metodval som används, dels kring rapporterade resultat av hållbarheten. Baserat på detta lyfts i rapporten potentiella luckor från tidigare studier och pekar på vad som kan tas hänsyn till i framtida studier. Vidare görs en jämförelse mellan rapporterade resultat av svensk produktion och den i andra länder. I genomgången av tidigare studier som undersöker hållbarheten av ull inom primärproduktionen och till gårdsgrind, fanns att en funktionell enhet per kgvanligtvis används. Att använda en funktionell enhet per kg har dock kritiserats då den inte tar hänsyn till funktionen av fibern. För en mer nyanserad jämförelse mellan olika fibertyper bör den funktionella enheten innehålla ett mått som relaterar till dess kvalitet och slitstyrka. För de studier som undersökte ullplagg användes vanligen en funktionell enhet som inkluderar en specifik vikt på plaggetoch som relaterar till dess livstid, vilket är att föredra eftersom det möjliggör att funktionen av olika plagg går att jämföra. De flesta genomgångna studier hanterar allokering av biprodukter med en eller flera allokeringsmetoder för att fördela miljöpåverkan. Val av allokeringsfaktor visade sig variera stort mellan studierna och hade stor inverkan på resultatet. I de studier som rörde svensk lammproduktion allokerades ingen eller en mycket liten del av miljöpåverkan till ullen, på grund av den låga ekonomiska avkastningen för ull jämfört med lammkött och andra biprodukter. I studier som undersöker produktionen i länder såsom Australien och Nya Zeeland var allokeringen till ull betydligt högre. Detta kan förklaras av att en högre grad av specialisering skett mot att tillvarata både ull och kött, vilket ökar ullens ekonomiska värde och därmed de ekonomiska allokeringsfaktorerna. Stora överlapp hittades i jämförelsen av de miljöpåverkanskategorier och indikatorer som rekommenderas av olika ramverk och de som används i litteraturen. Alla kategorier som rekommenderas av de genomgångna ramverken används i litteraturen, men ingen studie applicerar alla de rekommenderade aspekterna. Många studier använder också andra indikatorer än de som rekommenderas av ramverken. Till exempel använder studier som undersöker markanvändning och förändrad markanvändning, ofta en indikator som baseras på total markyta, medan ramverk rekommenderar att en koppling görs mellan markanvändningen och dess påverkan på markhälsa. En workshop hölls under projektet med dess medlemmar, med syftet att undersöka vilka fokusområden en studie av svensk ulls hållbarhet bör ha. Inom miljöpåverkan lyftes klimatpåverkan, användning av kemikalier, biologiskmångfald och resurseffektivitet som nyckelkategorier att ta med i en hållbarhetsanalys. Klimatpåverkan och resursanvändning var två av de kategorier som används mest i den genomgångna litteraturen. Däremot var det få studier som undersökte kemikalieanvändning och biologisk mångfald vilket är viktiga aspekter att ta hänsyn till i framtida studier av den miljömässiga hållbarheten av svensk ull. Det finns i dagsläget få studier som täcker sociala och ekonomiskadimensioner av hållbarhet av ull. Deltagarna på workshopen pekade på djurvälfärd och lönsamhet som prioriterade indikatorer som bör inkluderas i framtida studier av svensk ulls sociala och ekonomiska hållbarhet. På grund av olika metodval kunde inga slutsatser dras från de svenska studier som undersöker klimatpåverkan av produktionen av lamm, jämfört med studier av produktionen i andra länder. Eftersom allokeringsfaktorerna för den svenska ullen däremot sågs vara betydligt lägre än andra länders produktion får svensk ull i dagsläget ett lägre klimatavtryck jämfört med den ull som produceras i andra länder. Svensk produktion av får och lamm lyfts ofta som viktig inom flera områden i det svenska miljömålssystemet, till exempel vad gäller betande djur på svenska naturbetesmarker som bidrar till den biologiska mångfalden. Ett annat mervärde som ofta lyfts för det svenska jordbruket och produktionen av får och lamm är potentialen för kolinlagring i odlingen av vallgrödor. I flertalet studier som undersöktes inom projektet lyftes dock liknande aspekter för produktionen i andra länder, och inga slutsatser har kunnat dras om den svenska produktionen kan anses bidra till ökade mervärden i jämförelse med produktionen i andra länder. Vad gäller andra områden pekar resultatet från projektet att den svenska produktionen har potentiella mervärden mot andra länder inom djurhälsa och djurvälfärd, till exempel i fråga om den låga användningen av antibiotika och inom medicinska insatser i produktionen.

Power generation from biomass (biopower) has experienced substantial growth in the United States. Although renewable and sustainably sourced biopower can reduce the carbon footprint of the electricity sector, there is a scarcity of analyses that simultaneously consider the financial feasibility and sustainability criteria of procured biomass. We developed a spatially -explicit optimization model to minimize the cost of meeting projected biopower demand while ensuring carbon neutrality and biomass sustainability constraints. The optimization model was applied to projected biopower demand scenarios in the eastern US, considering various public policy decarbonization interventions. Modeling woody biomass procured from local forests as the source of biopower was chosen due to its dominant role as a renewable energy source, regional availability, and lower risk of violating carbon neutrality objectives. Initially, we projected the net growth of woody biomass in trees and their carbon pools by 2035, as a function of biopower generation, utilizing data from 2009-2017. Subsequently, forecasted woody biomass and projected biopower demand through 2035 were employed to determine optimal levels of biopower generation and estimate the corresponding resource impacts within procurement forests. The results suggest the potential for substantial increases in sustainable biopower generation in the eastern US. However, the feasibility of this expansion depends on the continued economic viability of biopower generation in the future. It is worth noting that the largest increases, surpassing threefold, in biopower generation over the 2020-2030 decade could potentially compromise the carbon neutrality of locally procured woody biomass.

Power generation from biomass (biopower) has experienced substantial growth in the United States. Although renewable and sustainably sourced biopower can reduce the carbon footprint of the electricity sector, there is a scarcity of analyses that simultaneously consider the financial feasibility and sustainability criteria of procured biomass. We developed a spatially -explicit optimization model to minimize the cost of meeting projected biopower demand while ensuring carbon neutrality and biomass sustainability constraints. The optimization model was applied to projected biopower demand scenarios in the eastern US, considering various public policy decarbonization interventions. Modeling woody biomass procured from local forests as the source of biopower was chosen due to its dominant role as a renewable energy source, regional availability, and lower risk of violating carbon neutrality objectives. Initially, we projected the net growth of woody biomass in trees and their carbon pools by 2035, as a function of biopower generation, utilizing data from 2009-2017. Subsequently, forecasted woody biomass and projected biopower demand through 2035 were employed to determine optimal levels of biopower generation and estimate the corresponding resource impacts within procurement forests. The results suggest the potential for substantial increases in sustainable biopower generation in the eastern US. However, the feasibility of this expansion depends on the continued economic viability of biopower generation in the future. It is worth noting that the largest increases, surpassing threefold, in biopower generation over the 2020-2030 decade could potentially compromise the carbon neutrality of locally procured woody biomass.

Energimyndigheten har från Regeringen blivit tilldelad 100 miljoner kronor att fördela som investeringsstöd för att främja en effektiv och utökad produktion, distribution samt användning av förnybara gaser såsom biogas. Myndigheten har samtidigt fått i uppdrag att utveckla en sektorsövergripande biogasstrategi och föreslå åtgärder som på kort och lång sikt kan bidra till ökad användning av biogas. Denna strategi ska också tjäna som ett underlag för fördelning av olika former av stöd inom sektorn. Syftet med detta examensarbete är att sammanställa information som kan bidra som underlag vid upprättandet av den sektorsövergripande biogasstrategin. Ett annat syfte är att bidra med underlag för Energimyndighetens bedömning av var ett investeringsstöd kan ge störst effekt för den fortsatta utvecklingen inom biogasområdet. Detta stöd avser den senaste, ovan nämnda, utlysning som Energimyndigheten gjort inom området. Examensrapporten innehåller bland annat en sammanställning av gjorda insatser inom forskningsområdet biogas de senaste åren, finansierat av framför allt Energimyndigheten, men även en inblick i vilka biogassatsningar som är gjorda av andra nationella aktörer. Ett antal personer från bland annat branschorganisationer har intervjuats för att ta del av deras syn på den framtida biogasmarknaden, vilka satsningar som bör göras och vilka hinder som har störst inverkan. Organisationerna är valda utifrån kriteriet att de ska representera olika delar av biogasbranschen och att olika synvinklar därigenom ska framkomma. Rapporten innehåller slutsatser som dragits av tidigare biogassatsningar hos Energimyndigheten och identifiering av biogasområden där det föreligger stort behov av framtida satsningar för utökad produktion, distribution och användning. Ett område som i detta examensarbete har identifierats ha stort behov av framtida biogassatsningar är bland annat framtagande av alternativa rötningssubstrat, eftersom mängden tillgängligt substrat nuläget inte är tillräcklig. Detta utgör idag en begränsning för biogasproduktionen. Det bör även satsas mer på förbehandling av substrat innan rötning, vilket ökar gasproduktionen och förbättrar substratutnyttjandet i större utsträckning. Mer satsningar behövs också kring hur biogasprocessens slutprodukt, rötresten, kan bli en mer attraktiv produkt så att återcirkulering av växtnäring kan ske i större grad genom rötrestspridning på åkermark. Detta är av stor vikt eftersom en ökad volym rötningssubstrat ger upphov till större mängd rötrester som ska hanteras. Andra områden som är i behov av framtida stöd är utveckling av befintliga anläggningar för att öka och effektivisera produktionen. För att optimera processerna bör framför allt mer medel satsas på kunskapsuppbyggnad och spridning av den vetenskap som finns tillgänglig. Att länka samman universitet, högskolor och naturbruksgymnasium med anläggningar i drift kan vara det mest effektiva sättet att nå ut med relevant information och kunskap. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv bör mer medel läggas på att öka gödselrötning då detta minskar metanläckage. Swedish Energy Agency has been allocated SEK 100 million from the government to distribute as investment grant to promote efficient and expanded production, distribution and use of renewable gases such as biogas. The Agency has also been given the task to develop a multidisciplinary strategy for biogas and propose measures which can contribute to increased use of biogas in the short and long term. This strategy will also serve as a basis for the allocation of various forms of support in the biogas sector. The purpose of this study is to compile information which can be used as input for the establishment of the multidisciplinary strategy for biogas. Another purpose is to provide information to support the Swedish Energy Agency in the assessment of which areas an investment grant will have the greatest impact for the future development of biogas. This grant refers to the latest call of Swedish Energy Agency in the sector. This report includes a summary of what areas grants have been given for research of biogas in recent years, mainly financed by the Swedish Energy Agency, but also an insight into efforts made by other national operators. A number of people from professional biogas organizations have been interviewed to share their views on the future biogas market. Which efforts should be made and the main obstacles to be overcome are other questions discussed. The report contains conclusions from the experience of previous support from the Swedish Energy Agency as well as identification of areas in which there is great need for future efforts in order to expand the production, distribution and use of biogas. Some areas which have been identified in this thesis for need of future efforts in the biogas sector is for example the development of alternative substrates for anaerobic digestion, because the amount of available substrate is at present not sufficient. This is currently a limitation for the biogas production. There is also a need to further develop the pre-treatment of the substrate before digestion, in order to increase the gas production and improve substrate utilization to a greater extent. More focus are also needed on how the end product from the biogas process, the digestion residues, can become a more attractive product to the recycling of plant nutrients by use as a bio fertilizer on farmland. This is of great importance because larger volume of digestion will result in greater volume of digestion residues to be managed. Other areas in need of future investments are the development of existing facilities to increase and optimize the production. In order to optimize the production processes, more resources should be devoted to capacity building and dissemination of the available knowledge. Linking universities and colleges together with operating biogas plants could be the most effective way to reach out with relevant information and knowledge. From a socioeconomic perspective more resources should be spent on increasing the volume of manure digestion then it is today, which also will result in reduced methane leaks.

Energimyndigheten har från Regeringen blivit tilldelad 100 miljoner kronor att fördela som investeringsstöd för att främja en effektiv och utökad produktion, distribution samt användning av förnybara gaser såsom biogas. Myndigheten har samtidigt fått i uppdrag att utveckla en sektorsövergripande biogasstrategi och föreslå åtgärder som på kort och lång sikt kan bidra till ökad användning av biogas. Denna strategi ska också tjäna som ett underlag för fördelning av olika former av stöd inom sektorn. Syftet med detta examensarbete är att sammanställa information som kan bidra som underlag vid upprättandet av den sektorsövergripande biogasstrategin. Ett annat syfte är att bidra med underlag för Energimyndighetens bedömning av var ett investeringsstöd kan ge störst effekt för den fortsatta utvecklingen inom biogasområdet. Detta stöd avser den senaste, ovan nämnda, utlysning som Energimyndigheten gjort inom området. Examensrapporten innehåller bland annat en sammanställning av gjorda insatser inom forskningsområdet biogas de senaste åren, finansierat av framför allt Energimyndigheten, men även en inblick i vilka biogassatsningar som är gjorda av andra nationella aktörer. Ett antal personer från bland annat branschorganisationer har intervjuats för att ta del av deras syn på den framtida biogasmarknaden, vilka satsningar som bör göras och vilka hinder som har störst inverkan. Organisationerna är valda utifrån kriteriet att de ska representera olika delar av biogasbranschen och att olika synvinklar därigenom ska framkomma. Rapporten innehåller slutsatser som dragits av tidigare biogassatsningar hos Energimyndigheten och identifiering av biogasområden där det föreligger stort behov av framtida satsningar för utökad produktion, distribution och användning. Ett område som i detta examensarbete har identifierats ha stort behov av framtida biogassatsningar är bland annat framtagande av alternativa rötningssubstrat, eftersom mängden tillgängligt substrat nuläget inte är tillräcklig. Detta utgör idag en begränsning för biogasproduktionen. Det bör även satsas mer på förbehandling av substrat innan rötning, vilket ökar gasproduktionen och förbättrar substratutnyttjandet i större utsträckning. Mer satsningar behövs också kring hur biogasprocessens slutprodukt, rötresten, kan bli en mer attraktiv produkt så att återcirkulering av växtnäring kan ske i större grad genom rötrestspridning på åkermark. Detta är av stor vikt eftersom en ökad volym rötningssubstrat ger upphov till större mängd rötrester som ska hanteras. Andra områden som är i behov av framtida stöd är utveckling av befintliga anläggningar för att öka och effektivisera produktionen. För att optimera processerna bör framför allt mer medel satsas på kunskapsuppbyggnad och spridning av den vetenskap som finns tillgänglig. Att länka samman universitet, högskolor och naturbruksgymnasium med anläggningar i drift kan vara det mest effektiva sättet att nå ut med relevant information och kunskap. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv bör mer medel läggas på att öka gödselrötning då detta minskar metanläckage. Swedish Energy Agency has been allocated SEK 100 million from the government to distribute as investment grant to promote efficient and expanded production, distribution and use of renewable gases such as biogas. The Agency has also been given the task to develop a multidisciplinary strategy for biogas and propose measures which can contribute to increased use of biogas in the short and long term. This strategy will also serve as a basis for the allocation of various forms of support in the biogas sector. The purpose of this study is to compile information which can be used as input for the establishment of the multidisciplinary strategy for biogas. Another purpose is to provide information to support the Swedish Energy Agency in the assessment of which areas an investment grant will have the greatest impact for the future development of biogas. This grant refers to the latest call of Swedish Energy Agency in the sector. This report includes a summary of what areas grants have been given for research of biogas in recent years, mainly financed by the Swedish Energy Agency, but also an insight into efforts made by other national operators. A number of people from professional biogas organizations have been interviewed to share their views on the future biogas market. Which efforts should be made and the main obstacles to be overcome are other questions discussed. The report contains conclusions from the experience of previous support from the Swedish Energy Agency as well as identification of areas in which there is great need for future efforts in order to expand the production, distribution and use of biogas. Some areas which have been identified in this thesis for need of future efforts in the biogas sector is for example the development of alternative substrates for anaerobic digestion, because the amount of available substrate is at present not sufficient. This is currently a limitation for the biogas production. There is also a need to further develop the pre-treatment of the substrate before digestion, in order to increase the gas production and improve substrate utilization to a greater extent. More focus are also needed on how the end product from the biogas process, the digestion residues, can become a more attractive product to the recycling of plant nutrients by use as a bio fertilizer on farmland. This is of great importance because larger volume of digestion will result in greater volume of digestion residues to be managed. Other areas in need of future investments are the development of existing facilities to increase and optimize the production. In order to optimize the production processes, more resources should be devoted to capacity building and dissemination of the available knowledge. Linking universities and colleges together with operating biogas plants could be the most effective way to reach out with relevant information and knowledge. From a socioeconomic perspective more resources should be spent on increasing the volume of manure digestion then it is today, which also will result in reduced methane leaks.

Purpose: The purpose of this study is to investigate how Swedish actors in the hospitality industry work with sustainability and in what way they communicate this through digital channels. Research question:How do Swedish actors in the hospitality industry work with sustainability?How do Swedish actors in the hospitality industry choose to communicate their sustainability work? Methodology: The study is based on a qualitative research method with abductive approach. The qualitative methods that have been conducted consist of semi -structured interviews with ten respondents from nine companies, and observations of the respective companies' digital platforms. Furthermore, the collected material has been thematically analyzed. Analysis & Conclusion: The study's findings reveal that all respondents recognize the importance of sustainability communication. All of the companies questioned chose to work with sustainability in different ways, although the majority of respondents associated sustainability primarily with the environmental perspective. Several respondents, on the other hand, provided information on the social and economic perspectives of sustainability. Furthermore, the companies questioned choose to communicate their sustainability work outward as opposed to communicating internally, which was previously the norm. However, it is perceived as a challenge for companies to use digital channels to communicate their sustainability work and establish a clear view of responsibility for consumers. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska aktörer inom besöksnäringen arbetar med hållbarhet och på vilket sätt de kommunicerar ut detta genom digitala kanaler. Forskningsfrågor:Hur arbetar svenska aktörer inom besöksnäringen med hållbarhet?Hur väljer svenska aktörer inom besöksnäringen att kommunicera sitt hållbarhetsarbete? Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats. De kvalitativa metoder som har genomförts består av semistrukturerade intervjuer med tio respondenter från nio företag, och observationer av respektive företags digitala plattformar. Vidare har det insamlade materialet tematiskt analyserats. Resultat & slutsats: Studiens resultat påvisar att det finns en medvetenhet kring vikten av hållbarhetskommunikation bland samtliga respondenter. Alla tillfrågade företag väljer att arbeta med hållbarhet på olika sätt, men de flesta respondenter kopplade hållbarhet i första hand till det miljömässiga perspektivet. De sociala och ekonomiska perspektiven upplystes däremot även mer eller mindre av flera av respondenterna. Vidare väljer de tillfråga företagen att kommunicera sitt hållbarhetsarbete utåt till skillnad från att enbart kommunicera internt, som tidigare var normen. Dock uppfattas det som en utmaning för företagen att använda digitala kanaler för att kommunicera sitt hållbarhetsarbete och skapa en tydlig ansvarsuppfattning hos konsumenterna.

Purpose: The purpose of this study is to investigate how Swedish actors in the hospitality industry work with sustainability and in what way they communicate this through digital channels. Research question:How do Swedish actors in the hospitality industry work with sustainability?How do Swedish actors in the hospitality industry choose to communicate their sustainability work? Methodology: The study is based on a qualitative research method with abductive approach. The qualitative methods that have been conducted consist of semi -structured interviews with ten respondents from nine companies, and observations of the respective companies' digital platforms. Furthermore, the collected material has been thematically analyzed. Analysis & Conclusion: The study's findings reveal that all respondents recognize the importance of sustainability communication. All of the companies questioned chose to work with sustainability in different ways, although the majority of respondents associated sustainability primarily with the environmental perspective. Several respondents, on the other hand, provided information on the social and economic perspectives of sustainability. Furthermore, the companies questioned choose to communicate their sustainability work outward as opposed to communicating internally, which was previously the norm. However, it is perceived as a challenge for companies to use digital channels to communicate their sustainability work and establish a clear view of responsibility for consumers. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska aktörer inom besöksnäringen arbetar med hållbarhet och på vilket sätt de kommunicerar ut detta genom digitala kanaler. Forskningsfrågor:Hur arbetar svenska aktörer inom besöksnäringen med hållbarhet?Hur väljer svenska aktörer inom besöksnäringen att kommunicera sitt hållbarhetsarbete? Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats. De kvalitativa metoder som har genomförts består av semistrukturerade intervjuer med tio respondenter från nio företag, och observationer av respektive företags digitala plattformar. Vidare har det insamlade materialet tematiskt analyserats. Resultat & slutsats: Studiens resultat påvisar att det finns en medvetenhet kring vikten av hållbarhetskommunikation bland samtliga respondenter. Alla tillfrågade företag väljer att arbeta med hållbarhet på olika sätt, men de flesta respondenter kopplade hållbarhet i första hand till det miljömässiga perspektivet. De sociala och ekonomiska perspektiven upplystes däremot även mer eller mindre av flera av respondenterna. Vidare väljer de tillfråga företagen att kommunicera sitt hållbarhetsarbete utåt till skillnad från att enbart kommunicera internt, som tidigare var normen. Dock uppfattas det som en utmaning för företagen att använda digitala kanaler för att kommunicera sitt hållbarhetsarbete och skapa en tydlig ansvarsuppfattning hos konsumenterna.

Denna rapport kommer att behandla konstruktion och design av ett småskaligt portabelt solvärmesystem. Rapportens första del är en teoretisk referensram som ligger till grund för byggandet av en prototyp av den behandlade solvärmetypen som har testats för att se vilken prestanda som uppnåtts och hur systemet förhåller sig till en given målfunktion. Prototypen togs fram med hjälp av produktutvecklingsmetodik, vilken även finns utförligt förklarad i rapporten. Verkningsgraden för den byggda prototypen beräknades efter tester till 65 % och är dimensionerad för 70 liter vatten. Solvärmesystemet som uppvärmningsalternativ och dess konkurrenskraft bland andra uppvärmningsalternativ har också studerats och slutsatsen dragits att solvärme har många miljömässigt positiva aspekter men lång pay off-tid per utvunnen kWh vilket gör att det kan anses som ett mindre attraktivt alternativ i Sverige jämfört med länder med högre solinstrålning.

Denna rapport kommer att behandla konstruktion och design av ett småskaligt portabelt solvärmesystem. Rapportens första del är en teoretisk referensram som ligger till grund för byggandet av en prototyp av den behandlade solvärmetypen som har testats för att se vilken prestanda som uppnåtts och hur systemet förhåller sig till en given målfunktion. Prototypen togs fram med hjälp av produktutvecklingsmetodik, vilken även finns utförligt förklarad i rapporten. Verkningsgraden för den byggda prototypen beräknades efter tester till 65 % och är dimensionerad för 70 liter vatten. Solvärmesystemet som uppvärmningsalternativ och dess konkurrenskraft bland andra uppvärmningsalternativ har också studerats och slutsatsen dragits att solvärme har många miljömässigt positiva aspekter men lång pay off-tid per utvunnen kWh vilket gör att det kan anses som ett mindre attraktivt alternativ i Sverige jämfört med länder med högre solinstrålning.